Över 44 procent av skolbarnen i storstadsregionerna talar annat språk än svenska
Av Redaktionen
10 juli 2018
DEMOGRAFI. Andel skolbarn i Sverige som talar ett annat språk än svenska växer lavinartat. I åtskilliga kommuner som ingår i de tre storstadsregionerna handlar det om siffror som börjar närma sig 50-70%.
I ett blogginlägg för några veckor sedan redovisade forskaren Tobias Hübinette hur stor andelen utlandsfödda eller barn med invandrarbakgrund är idag i skolorna.
”Den svenska ”hypermångfalden” blir allt mer ”supermaxad” bland landets barn och ungdomar och Sverige är numera ett av västvärldens allra mest mångspråkiga länder: Över 44% av samtliga barn och ungdomar i de tre storstadsregionerna talar idag ett annat språk än svenska i hemmet och som förstaspråk”, skriver han.
Det handlar numera om 27,6 % av samtliga grundskoleelever och i de tre storstadsregionerna Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö, där numera uppemot 40 % av landets befolkning bor, gäller det hela 44,1 % av samtliga barn och ungdomar i åldrarna 7-16 år.
Närmar sig 70 procent
I åtskilliga kommuner som ingår i de tre storstadsregionerna handlar det om siffror som börjar närma sig 50-70 %. För de mellanstora städerna är siffran 29,2 % och som lägst handlar det om 18,4 % i landets landsbygdskommuner.
I åtskilliga kommuner som ingår i de tre storstadsregionerna handlar det om siffror som börjar närma sig 50-70 %. För de mellanstora städerna är siffran 29,2 % och som lägst handlar det om 18,4 % i landets landsbygdskommuner.
Siffrorna är utifrån Skolverkets senast publicerade statistik och gäller läsåret 2017/2018.
Enda etnisk-kulturella siffra
Hübinette uppger att siffrorna ”intressant nog är den enda ”etnisk-kulturella” siffra som vi har i Sverige utifrån självrapporterad självidentifikation och självkategorisering” (av barnens vårdnadshavare).
Hübinette uppger att siffrorna ”intressant nog är den enda ”etnisk-kulturella” siffra som vi har i Sverige utifrån självrapporterad självidentifikation och självkategorisering” (av barnens vårdnadshavare).
I praktiken handlar siffrorna om samtliga barn i landet i åldrarna 7-16 år eftersom skolplikt gäller i Sverige. Papperslösa barn är inte medräknade, då de inte finns i statistiken överhuvudtaget.
Siffrorna är dessutom med stor sannolikhet ”underkantssiffror”, då sannolikt inte alla vårdnadshavare till barn som talar ett annat språk anger det när de tillfrågas.
Mer mångspråkigt än USA
Sverige är idag antagligen mer mångspråkigt än USA vad gäller mångspråkigheten bland barn och unga, skriver Hübinette.
Sverige är idag antagligen mer mångspråkigt än USA vad gäller mångspråkigheten bland barn och unga, skriver Hübinette.
Idag talar hela 21-22 % av samtliga invånare i USA som är 5 år eller äldre ett annat språk än engelska i hemmet och bland barn och unga i skolåldern gäller siffran 25 %. Båda dessa siffror är de allra högsta i västvärlden även om länder som Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Kanada, Australien och Nya Zeeland numera också är utpräglat mångspråkiga.
Majoritet över 50
Siffrorna kan förklaras med att en majoritet av de som talar svenska som förstaspråk är över 50 år gamla och allt färre i grundskoleåldern. Omvänt är de invånare som framför allt har utomeuropeisk bakgrund mycket unga.
En tredjedel av spädbarns- och småbarnspopulationen (0-6 år) har utomeuropeisk bakgrund.
Utomeuropeiska språk
Mycket få av dessa barn talar något av de fem nationella minoritetsspråken. Det handlar numera nästan uteslutande om utomeuropeiska språk; arabiska, somaliska, persiska och kurdiska, spanska samt östeuropeiska språk; bosniska, serbiska, albanska och polska, bland de tio-i-topp-språk som vårdnadshavarna anger att deras barn talar.
Mycket få av dessa barn talar något av de fem nationella minoritetsspråken. Det handlar numera nästan uteslutande om utomeuropeiska språk; arabiska, somaliska, persiska och kurdiska, spanska samt östeuropeiska språk; bosniska, serbiska, albanska och polska, bland de tio-i-topp-språk som vårdnadshavarna anger att deras barn talar.
Här är ett urval hur det ser ut i kommunerna:
(Andelen grundskoleelever vars vårdnadshavare uppger att deras barn talar ett annat språk än svenska i hemmet och som förstaspråk)
Bjuv: 36,5%
Borlänge: 34%
Borås: 36,8%
Botkyrka: 58,3%
Eda: 34,7%
Emmaboda: 34,3%
Eskilstuna: 32%
Fagersta: 35,2%
Flen: 47,9%
Gislaved: 37,1%
Gnosjö: 41,4%
Göteborg: 43,8%
Haparanda: 58,1%
Helsingborg: 38,4%
Huddinge: 38,7%
Hultsfred: 42%
Hylte: 42,5%
Högsby: 47,1%
Järfälla: 42,3%
Katrineholm: 37,2%
Kiruna: 42%
Landskrona: 45%
Lessebo: 38,8%
Malmö: 59,8%
Mellerud: 37,4%
Norrköping: 34,6%
Olofström: 41,8%
Perstorp: 34,4%
Sigtuna: 42,6%
Solna: 44%
Stockholm: 37,8%
Sundbyberg: 51,5%
Sävsjö: 35%
Södertälje: 67,1%
Trollhättan: 35,9%
Upplands-Bro: 43,5%
Upplands-Väsby: 35,9%
Uppvidinge: 35,2%
Vingåker: 32,6%
Örebro: 33,7%
Överkalix: 37,1%
Åstorp: 38,9%
Tobias Hübinettes forskningsområden rör kritisk ras- och vithetsforskning, adoptions- och migrationsforskning, Korea- och Asienforskning, kulturstudier och kritisk teori och visuella studier och postkolonial teori. Nyligen väckte han bestörtning när han på Twitter jämställde återvändande IS-terrorister med svenska krigsveteraner.