Almedalens mest avslöjande intervju blev den sista, där Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin konfronterades med att hennes familj äger och använder en dieselslukande tyngre bil.
Till saken hör att Miljöpartiet försöker göra klimatet till valfråga, ja det var i stort sett det enda hon talade om under sitt anförande i Almedalen samma dag, när hon inte ägnade sig åt att förknippa Sverigedemokraterna med ”högerextremism” eller svartmåla Moderaterna. (Det senare är lite bisarrt med tanke på att hon i januari i år öppnade för att sitta i samma regering som Moderaterna.)
Vad gäller klimatpolitik tar hon väldigt stora ord i sin mun, moraliserar över andra och utnämner sig och sina partivänner till ”klimatets försvarsadvokater” som ska se till så att ”planeten inte dör”. Och med tanke på att det miljöpartistiska narrativet brukar handla om livsstil är familjen Lövins 13 år gamla dieseltruck lite uppseendeväckande.
Men inte unikt på något sätt. Jonas Eriksson, Miljöpartiets gruppledare i riksdagen äger en dieseldriven husbil (!) och två personbilar, medan Åsa Romson – Lövins företrädare som språkrör – bland annat är känd för kryssa sig genom Stockholms skärgård i en dieseldriven båt.
Grön Ungdoms språkrör Hanna Lidström har flugit regelbundet London och spenderar sina semestrar på Kap Verde eller i Portugal, detta medan just flygresor brukar anses vara särskilt energikrävande och skadliga för klimatet. Det före detta språkröret Maria Wetterstrand veckopendlade med flyg till Helsingfors.
Själv skulle jag aldrig drömma om att moralisera över att någon reser med flyg eller tillbringar ledig tid i en dieseldriven båt eller husbil, jag antar att det är ett gemytligt sätt att tillbringa semestern. Det jag stör mig på är det vämjeliga hyckleriet, när makthavarna unnar sig själva exakt och precis det som de inte vill att vanliga dödliga medborgare ska ha tillgång till. De talar mycket om att ”gå före”, och ”vara ett föredöme”, men lever inte som de lär.
Lövin försvarade sig med att den där lilla lastbilen användes till att forsla stenar som ska bli till nya skulpturer. Ja självklart har man en sådan bil av en anledning, men det gäller ju var och en som köper ett fordon.
Behöver vi verkligen ”onödiga” statyer, turer i skärgården, semestrar i husbil och så vidare? Jag svarar hundrafalt ja på den frågan, eftersom vi inte är mekaniska varelser med minimala behov, utan homo sapiens sapiens – tänkande, bekvämlighetssökande, drömmande, kulturella varelser. Miljöpartisternas stora brist är att de gör sitt yttersta för att reglera livet för alla andra, medan de skapar en moralisk gräddfil åt sig själva.
Beteendet går igen i det grönröda etablissemangets mer utpräglat socialistiska gren. Vänsterpartiets Lars Ohly hade sina barn i en vinstdrivande skola. Han lät också operera sig på ett privat sjukhus. Hans företrädare Gudrun Schyman ville lägga närmast oändliga bördor på skattebetalarna, men undandrog sig själv beskattning, trots höga inkomster.
Nu är det inte vilka hipsters som helst vi talar om, även om man lätt kan tro det, utan om makthavare i riksdag och regering. För de första utövar de makt över oss alla rent formellt, men just Miljöpartiet har dessutom framgångsrikt satt agendan för det politiska samtalet även utanför det egna partiet.
Från september och framåt ser vi dock fram emot att Miljöpartiet får ett inflytande i paritet med sitt väljarstöd, alltså runt fyra procent av väljarkåren. Men helst inget alls.
*
Se mer: Lövin, Jonas Eriksson, Romson, Lidström, Ohly, Schyman.