Internationell brandkrishjälp blir mångmiljonnota för Sverige

Den polska konvojen med 44 brandbilar och 140 brandmän hälsas rättmätigt som hjältar när de åker norrut genom landet för att hjälpa till att släcka bränder. Det svenska folket möter dem på sin väg med lättad gråt, polska flaggor och tackskyltar på polska, vilket för tankarna till ett invaderat land som hälsar befriare. De polska brandmännens konvoj förmedlar handlingskraft, kompetens och hopp.

Styrande politiker och några tidningars ledarsidor försöker sola sig i deras handlingskraft och att framhäva hur bra det är med EU-samarbetet. Men det tar inte bort fokus på vanstyret som sker. Regeringens särskilda utredare för Västmanlandsbranden, Aud Sjökvist, kom nyligen med svidande kritik. Svensk räddningstjänst har nedrustats under lång tid, krisberedskapen är under all kritik och lärdomar från tidigare kriser har inte tagits tillvara.

– Jag förlorade tron på krisberedskapen, om det blir en riktig kris då ska man inte räkna med att samhället fixar att hjälpa, säger Sjökvist till Svt.

Sämre beredskap än 2014
Sjökvist hänvisar till en rapport från Brandmännens Riksförbund som presenterades under årets Almedalsvecka.

– De sa att det fattas 2 500 deltidsbrandmän och de har kommit fram till att sedan 2003 har man skurit ned på räddningstjänsten med en osthyvelprincip så att vi har en sämre beredskap än bara 2014 när det brann i Västmanland, säger Aud Sjökvist till Expressen.

Miljonnota
Men att lättsinnigt ha struntat i att bygga bättre krisberedskap i landet, och fortsatt nedmonteringen av viktiga samhällsfunktioner, kommer att medföra stora kostnader, inte bara för skador orsakade av bränderna.

Det kommer en nota för hjälpen. Polen och Litauen bjuder inte Sverige på flygbränsle och andra driftskostnader för miljonbelopp. Inte heller Tyskland och Frankrike tar notan för sina helikoptrar och avancerade brandflygplan.

Efter den stora skogsbranden i Västmanland 2014 kom en faktura på 20,5 miljoner kronor för internationell flyg- och helikopterhjälp, enligt MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, skriver Expressen.

Det ”efterfrågande landet” står för alla löpande kostnader som bränsle, löner, kost och logi, som samordnas av EU.

Att inte ha investerat i egen beredskap kan komma att få dyra efterräkningar för Sverige. Att få internationell hjälp tar av naturliga skäl längre tid. I och med senfördigheten har bränderna kunnat spridas snabbare och hamna utom kontroll.

”Högerpopulism”
Utöver det har Stefan Löfven och regeringen hållit en hög svansföring gentemot Polen och liknande länders så kallade ”högerpopulism”. Justitieminister Morgan Johansson kallade en nationell march i Polen på självständighetsdagen för ”högerextrem, med starka nazistiska och antijudiska inslag” som måste ”slås tillbaka”.

I juni skärpte Löfven tonen mot Polen vid ett statsbesök och hotade att dra in bidragspengar från EU till Polen, då man vill tvinga landet att ta mer ”flyktingansvar”. Men Polen står fast vid sin linje eftersom det folkliga stödet för den politiken är massivt.

– Vi vill vara ett homogent samhälle med en kultur, en religion och en etnicitet. Vi kan se från andra Europeiska länder hur förödande den här mixen av kulturer har varit, säger Mlodziez Wszechpolska från ungdomsrörelsen, enligt Svt.

Bilden av Sverige är att man efter vanstyre nu är utlämnat till hjälp från länder som tagit större ansvar gentemot sin befolkning. Länder man talat så nedlåtande om. Men det är tyst på liknande uttalanden från regeringen nu.