Alla partier talar om att stärka Försvarsmakten. Ändå saknas resurser att genomföra de övningar som riksdagen har beslutat.

I dag medverkar ÖB Micael Bydén i ett seminarium i Visby, samtidigt som dagens försvarspolitik är på väg in i en akut ekonomisk kris.

I ett hemligt underlag till regeringen framgår att försvarets övningar måste ställas in därför att pengarna inte räcker. Totalt begär försvaret 18 miljarder kronor extra de närmaste tre åren.

Det är DN som kommit över ett nytt underlag som Försvarsmakten lämnat till regeringen inför nästa års budget.

Viktiga delar riksdagens försvarsbeslut 2015 kan inte genomföras om försvaret inte får mer pengar redan i år. Riksdagens så kallade inriktningsbeslut 2015 innebar att försvaret ska stärkas fram till 2020. Alla krigsförband ska övas före utgången av det året.

”Krigsdugligheten i krigsförbanden kan höjas ytterligare genom att alla förband kan genomföra krigsförbandsövning under inriktningsperioden”, heter det i riksdagsbeslutet.

Krigsförbandsövningar pågår normalt i 4–5 veckor. Det innebär att befälen kallas in stegvis, följt av meniga som övar upp sina färdigheter. Därefter sätts hela förbandet in i en större sammanhållning övning i en dryg vecka, inklusive skarpskjutning.

Försvarsmakten meddelar nu regeringen att ”flera av de satsningar” som försvarspolitikerna kommit överens inte kan genomföras. Så viktiga delar i upprustningen som krigsförbandsövningar kommer att ställs in helt.

– Det finns förband som inte längre har en planering för krigsförbandsövningar, bekräftar Försvarsmaktens planeringschef Rikard Askstedt till DN.

Anders Emanuelsson, pensionerade översten och brigadchefen, påpekar att inställda övningar också påverkar framtidens försvar.