För att visa sin enorma handlingskraft vill justitieminister Morgan Johansson (S) förbjuda organisationer för deras åsikters skull. Det skulle öppna vägen för att förbjuda allt fler politiska åsikter och därmed avskaffa demokratin.

De flesta av oss kan vara överens om att åsikter som förringar vissa människor, och som uttrycks av autonoma vänsterextremister, anarkister, islamister och nazister, är vidriga.

Men ska åsikterna förbjudas?

Vi måste vara medvetna om att vi här ”pillar” på det som är själva demokratins kärna. Yttrandefrihet är det första diktaturer krossar. Ska vi som demokrati också ge oss in på den vägen? Mitt svar är: nej!

Morgan Johansson hamnar på denna väg när han som skälet för förbud av organisationer pekar på vilka åsikter dessa organisationer framför. Därmed följer han i fotspåren på Stalin, Mao, Pol Pot, Robert Mugabe, Fidel Castro, ayatollah Khomeini och alla andra blodiga diktaturer. Bara sällskapet borde få honom att rygga tillbaka. Att stoppa dem med fel åsikter i fängelse är inte rätt väg.

En andra väsentlig invändning mot att förbjuda organisationer är att det med all sannolikhet är fullständigt verkningslöst. Ett gigantiskt slag i luften. Vi måste komma ihåg att en organisation inte har något eget liv, det är egentligen bara ett namn. Justitierådet Thomas Bull påpekar att när kungamakten på 1800-talets första hälft förbjöd Lars Johan Hiertas tidning, döpte han bara om den från Aftonbladet till Det andra Aftonbladet. Efter näst förbud till Det tredje Aftonbladet.

Det är alltså fel väg som regeringen ger sig in på. Den är både farlig och ineffektiv.

Men vad kan då en seriös rättsstat göra? Först bör man ju fråga sig om man vill förbjuda åsikter eller om det är handlingar – det vill säga: hot, uppvigling till våld, förföljelse och direkta våldshandlingar.

Det är lätt att välja. Det är handlingar vi borde fokusera på, oavsett vilka åsikterna är. De kan summeras som våldsbejakande handlingar.

De som ägnar sig åt detta borde sättas åt. Moderaterna har föreslagit att deltagande i organisationer som är våldsbejakande ska kriminaliseras. Då är det individen som deltar som juridiken riktar in sig på, inte organisationen som sådan. (Och organisationer är ju egentligen dess medlemmar och sympatisörer.)

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson sa efter oroligheterna i samband med bokmässan i Göteborg 2017 att det måste bli förbjudet att ha samröre med våldsbejakande organisationer, och att de borde betraktas som terrororganisationer.

– Man får inte ägna sig åt våld, och det är det vi ska slå ner på, sa Åkesson och efterlyste en utredning. Ett förslag som Morgan Johansson alltså nästan ett år senare tar upp.

Att det tillsätts en utredning är bra, men den bör ha breda direktiv att söka juridiska lösningar som inte inskränker åsiktsbildningen, utan riktar in sig på våldshandlingar och enbart med sådana förslag som är effektiva och ger verktyg som ordningsmakten har nytta av i det praktiska arbetet.

Symbolhandlingar har vi fått nog av. Nu krävs konkreta lagförslag som respekterar verkligheten, upprätthåller rättsstaten och inte bara ger upphov till än fler politiska floskler och tomma slag i luften.