10   +   2   =  

I skymundan av mötet mellan Trump och Putin i Helsingfors har EU-toppar besökt Peking och utvecklar så nära relationer till diktaturen att man kan undra om inte Kina blivit ett föredöme för hur Bryssel vill att EU ska utvecklas.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Europeiska rådets ordförande Donald Tusk blev mycket väl mottagna i Peking i början på veckan.

De kinesiska värdar vet att europeiska politiker är svaga för fjäsk, lismande och oändliga mängder med vänliga, men meningslösa, ord. President Xi Jinping och premiärminister Li Keqiang gjorde allt för att bedyra sina europeiska gäster att de inte är lika burdusa och elaka mot dem så som Donald Trump är.

Tonen var hjärtligare än någonsin, rapporterar Svenska Dagbladet. Parterna gjorde allt för att inte vara ”trumpiga” i sina uttryckssätt.

– Snälla, tala om för oss om ni känner er orättvist behandlade, sade Li Keqiang varmt och leende till sina gäster, och lovade att respektera exempelvis europeiska upphovsrättslagar.

Hellre än frankt kommunikation och tuffa förhandlingar, föredrar Juncker & Co fjäsk och leenden, även om allt är falskt. Det är inte utan att man börjar undra om Bryssel har börjat se Peking och den kinesiska diktaturen som förebild för hur EU borde utvecklas.

EU har ju redan kopplat bort folkstyret, demokratin, eftersom väljarna inte genom val kan ersätta Juncker med ett annat alternativ. I den meningen liknar EU mer Kina än de nationalstater som ingår i EU. Nästa steg vore att, som Kina gjort i Hongkong, avsätta nationella och demokratiskt valda regeringar för att ersätta dem med handplockade personer som agerar som centralmaktens nickedockor.

Det är förmodligen en våt dröm hos EU-entusiasterna. Tänk att få göra sig av med bångstyriga och folkvalda politiker i medlemsländerna och ersätta dem med Brysselbyråkrater. Och framför allt: tänk att äntligen och för all framtid kunna strunta folkliga opinioner och deras illvilliga val av ”populistiska” och EU-kritiska partier.