KRIMINALPOLITIK. Efterlysta har visat sig kunna hämta ut nationella id-kort på polisstationer utan att gripas. Det kommer även rapporter om efterlysta individer som plockar hem bidrag och annan offentlig service utan att någon ingriper. Nu har en debatt startat om luckorna inom det svenska rättsväsendet.
Uppgifterna kommer efter en större granskning. Sedan åren 2012 till 2015 har Sverige 146 personer som är dömda till fängelse men som ännu inte har avtjänat sitt straff då de har avvikit från rättvisan. Av dessa har man kunnat spåra 38 individer som har varit i kontakt med diverse myndigheter utan att bli gripna. Trots att de lämnar tydliga spår efter sig har inga åtgärder vidtagits.
Efterlyst drev vårdnadstvist till Högsta Domstolen
Bland annat har dessa individer kunnat förnya körkortet, registrera bolag och bytt folkbokföringsadress. Det förekommer även flera fall där de efterlysta har fått pengar från bland annat Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. En kvinna som är dömd för svindleri har kunnat plocka ut 460 000 kronor hos Pensionsmyndigheten trots att hon ska avtjäna ett straff på ett år och sex månader. De mest anmärkningsvärda fallen berör dock en individ som har kunnat överklaga en vårdnadstvist till Högsta Domstolen samt efterlysta som har kunnat driva egna fall i förvaltningsrätten.
– Det är ett hån mot brottsoffren och alla som gör rätt för sig i samhället, säger Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren.
Polisen bakbunden av lagstiftningen
Polisen känner till problematiken men hänvisar till den rådande lagstiftningen. När en person ansöker om ett pass får polisen slå i sitt register för att se om personen är efterlyst. Detta omfattar dock inte nationella id-kort där man saknar behörigheten att se ifall personen i fråga är efterlyst. Man menar på att med en ändrad lagstigning hade man kunnat gripa brottslingarna på plats i polisstationen men som läget är nu är de skyddade av lagen.
– Det är ju helt absurt att man ska kunna gå in på en polisstation och göra ärenden som efterlyst. Det säger sig självt att det är ett systemfel. Samtidigt har vi ju en ganska restriktiv lagstiftning där olika myndighetspersoner inte får göra slagningar utöver deras ärenden, då blir det dataintrång. Jag antar att det är den tanken som har styrt den här regleringen, även om det såklart blir helt tokigt i det här fallet säger advokaten Viktor Banke.
Medierapporteringen har väckt liv i den politiska debatten
Uppmärksamheten kring de efterlysta som lever gott på samhällets bekostnad har fått Moderaterna och Socialdemokraterna att vakna till. Lagom till valtider föreslår man nu upprättandet av en så kallad spärrlista som ska förhindra efterlysta från att söka offentlig service. Exempelvis ska man inte längre kunna mottaga bidrag om man är efterlyst. Detta då andra myndigheter i framtiden ska kunna bli informerade om vilka som är efterlysta, något som inte är fallet idag.
– Det är alldeles uppenbart att det här systemet måste stramas upp. Jag kommer att ta initiativ till att vi skapar ett system med en spärrlista, så att den som är efterlyst helt enkelt flaggas upp. Om man vill registrera ett företag till exempel så ska det flaggas upp hos Bolagsverket att den här personen är efterlyst, och likadant hos socialkontoret eller Försäkringskassan säger Justitieminister Morgan Johansson (S).