ALMEDALEN. I en film visade brandmännen vad som ser ut som en krigsplats, ett inferno. Brandhav, enorma stenar som krossat rutor – deras verklighet. Men det blir inte tjänstemannastatus, med högre straffsatser för våld och hot. – Jag är besviken, säger Peter Bergh, ordförande. 

Han var övertygade om att brandmännen skulle få skyddet, nu äntligen.

– Vi hade velat ha tjänstemannastatus, som en stark markering från staten – att den här personalen, den värnar vi. Det finns en avsevärd skillnad i straffsatser också, säger Peter Bergh, förbundsordförande för Brandmännens riksförbund.

Nu blev det ett lagförslag, som fått mycket kritik på sin remissrunda och som debatterades i en panel med politiker från alla partier.

– På sikt kan det kanske reda sig i alla fall. Men inte i närtid. Det finns en medvetenhet nu i alla fall.

En av politikerna i panelen sa att attackerna mot blåljuspersonal minskar. Stämmer det?

– Nej, det är fel. Det ligger på ungefär samma nivå. Däremot har vi höjt toleransnivån. Säger någon: ”Jag ska kasta sten på dig din jävel”, hade det tidigare rapporterats som en avvikelse. Men idag går det bara förbi, alla är så vana.

Peter Bergh har arbetat länge med frågan. Han har själv en mångårig bakgrund även inom ambulansvården och har både upplevt hot själv – suttit med en pistol riktad mot sig i en timme – och sett medarbetare drabbas.

Rundabordssamtal
Kampen för bättre villkor började med rundabordssamtal med dåvarande inrikesminister Ygeman (S).

– Vi hade statistik med oss, en enkät, som visade att 61 procent av räddningspersonalen har utsatts för hot och våld under det senaste året, det var 2015.  Bara 4 procent hade anmält.

Framför allt skedde våldet på brandplatsen.

– Man vill åt polisen egentligen. Uniformerna som symboliserar samhället. Det finns även kriminella gäng som protesterar, som en maktkamp.

Mittemellan
– Nu blev lagförslaget något mittemellan. Man slår fast att vi är ”särskilt utsatta”. Men det blir svårt att döma, fortsätter Peter Bergh.

Och som alla nya lagar blir det först prejudikat.

– Vid överfall tänder de ofta först på en bil, och när vi kommer kastar de sten. Ofta är det stora gäng och de är maskerade.

Tjänstemannastatus
Det finns redan tjänstemannastatus på flera andra yrkesgrupper, som spärrvakter, taxichaufförer och bussförare, påpekar han.

– I värsta fall har vi den här lagen i tio femton år.

– Vi vill ha skydd nu, säger Peter Bergh med emfas.

Komplicerat
Politikerna i panelen höll i stort med om att det inte var tillräckligt, men menar att det är komplicerat och kommer att ta tid att bena upp den svåra frågan om det ska vara tjänstemannastatus eller inte. Och i så fall kommer frågan att förhalas ännu mer. Med det här förslaget kan lagstiftning vara på plats redan till nyår, sa bland annat allianspolitiker.

Det kan också föra med sig nya gränsdragningar mellan andra yrkesgrupper som utsätts för hot och våld, som sjukvårdspersonal.

V, S och MP tryckte på att attackerna beror på fattigdom och att man måste arbeta mer förebyggande.

Annorlunda
Den enda politikern som skiljde sig från de övriga var Patrick Reslow (SD), riksdagsledamot. Reslow menar att man skulle kunna lösa knuten med myndighetsutövningen, med en skrivning om att man jämställer det med även räddningspersonal.

– Attacker mot blåljuspersonal är en allvarlig attack mot samhället. Jag öppnar för att man vidgar begreppet så att all blåljuspersonal omfattas. Polis, ambulans och brandmän bör alla omfattas av tjänstemannastatus. Med straffsatser på fyra år och fler utvisningar gör det en avsevärd skillnad.

Massinvandringen
Han avfärdar att problemen beror på fattigdom.

– Problemet är den enorma massinvandringen. Fanns de här problemet för 20 år sedan? Nej, säger han rättframt.

– Vi har stora områden där människor lever efter helt andra normer. Vågar man inte ta diskussionen blir det svårt att hitta lösningar, säger han.

Normaliseras
Brandmännens Peter Bergh menar att det är bråttom.

– Vi såg problemen redan 2008, när jag var chef för ambulansen. Sedan 2015 har det inträffat ett stadium där det börjar normaliseras.

Förebyggande arbete har man gjort sedan 2009, när man uppmärksammade problemen i Rosengård.

– Det händer inget. Vi är utsatta nu. Tåget går, säger han.