GYMNASIELAGEN. En vecka efter att Migrationsdomstolen i Malmö meddelat att lagen inte går att tillämpa, underkänner ännu en migrationsdomstol lagen. Ändå fortsätter Migrationsverket att pröva ärenden med stöd av lagen.
Den nya så kallade gymnasielagen som ger runt 9 000 ensamkommande afghaner rätt att stanna i Sverige, trädde i kraft den 1 juli. Lagen underkändes sex dagar senare av Migrationsdomstolen i Malmö.
Idag meddelade även Migrationsdomstolen i Stockholm att de avslår en ansökan om uppehållstillstånd med stöd av den nya lagen. Även denna gång handlar det om att de slopade identitetskraven i lagen gör att den inte går att tillämpa i praktiken.
Domstolen har funnit att ”bestämmelsen om sänkt beviskrav för identitet står i strid med för Sverige bindande överordnade förpliktelser och ska därför inte tillämpas”, skriver domstolen i ett pressmeddelande. Istället gäller det normala beviskravet som innebär att identiteten ska vara klarlagd.
Inte gjort identitet sannolik
Målet gäller en asylsökande man från Afghanistan, som kom till Sverige under hösten 2015. Han har inte bedömts ha gjort sin identitet sannolik. Hans asylskäl har inte varit tillräckliga för att grunda ett skyddsbehov och inte heller föreligger synnerligen ömmande omständigheter, enligt domstolen.
EU-rätt före svensk lag
Eftersom mannen kommit in med en ansökan om tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av den nya lagstiftningen, prövade domstolen även denna fråga.
Migrationsdomstolen anser att EU-rättsliga bestämmelser, Schengenregelverket inkluderat konventionen och den så kallade gränskodexen, binder Sverige till att inte ge uppehållstillstånd till personer som inte har styrkt sin identitet. EU-rätten går före inhemsk lag.
Skyddsskäl undantag
Från den grundläggande principen om identitetsfastställelse medges undantag i svensk rätt för personer som får uppehållstillstånd av skyddsskäl. Undantag kan också ges vid vissa familjeåterföringar som i sin tur har bakgrund i uppehållstillstånd på grund av skyddsskäl eller vid rent humänitära skäl.
Vid ansökningar om uppehållstillstånd på grund av studier krävs emellertid att den sökande klargör sin identitet. Eftersom mannen inte gjort detta avslogs hans överklagande.
– Det bör även framhållas att utan klarlagd identitet kan Migrationsdomstolen inte heller låta göra en kontroll av om utlänningen finns registrerad på en spärrlista i Schengens informationssystem innan uppehållstillstånd beviljas, säger Kirsi Laakso, chefsrådmannen och domare i målet.
Hon fortsätter:
– En underlåtenhet i detta hänseende är i sin tur ett åsidosättande av Sveriges förpliktelser inom Schengenarbetet och utgör för en domstol ett så grovt handläggningsfel att domen kan undanröjas av överinstans. En sökning utan klarlagd identitet blir inte effektiv och då konventionsstridig i sig.
Överklagats
Det första målet, i Migrationsdomstolen i Malmö, har överklagats. Om överdomstolen beviljar prövningstillstånd blir avgörandet prejudicerande. Det väntas komma avgöras i slutet av september.
Samtidigt fortsätter Migrationsverket att pröva ärenden utifrån den nya lagen. Runt 4 000 av de 9 000 ärendena kommer att prövas direkt av MIgrationsverket. Beviljade uppehållstillstånd blir där definitiva och kan inte överklagas i efterhand.