Intervjuer
Man har gjort ett 70-tal intervjuer med företrädare från bland annat polisen, socialtjänst, kommuner. Man har studerat sociala medier och läst myndighetsprotokoll.
– Vi började med de riktigt hårdföra våldsbejakande miljöerna och därefter deras sociala kontakter, säger Magnus Ranstorp.
Exempelvis finns religiös påverkan blandat med kriminalitet i Västerås:
I Borås sätts unga från tidig ålder i koranskolor och får lära sig att inte beblanda sig med det motsatta könet. Enskilda elever dricker inte skolans vatten och får inte måla med vattenfärg eftersom vattnet är ”kristet”.
I Göteborg uppmanade salafister vid förra valet andra att inte rösta eftersom det var ”haram” (förbjudet).
Salafism
Salafism, som är en bokstavstrogen tolkning inom sunni-islam, har en strikt syn på total underkastelse för guds lagar och har visat sig utgöra grogrund för våldsbejakande jihadism.
– Alla salafister är inte jihadister, men alla jihadister är salafister.
Utvecklats
Salafism och den salafistiska jihadismen har utvecklats under en längre period i Sverige. Salafister motsätter sig alla förändringar och förnyelser i religionstolkning.
– Den är starkt gränssättande mellan muslimer och icke-muslimer, mellan rena och orena muslimer, mellan män och kvinnor, mellan halal (tillåtet) och haram (förbjudet), mellan Islam och Väst, säger Magnus Ranstorp.
Antidemokratisk
I grunden finns en antidemokratisk hållning, eftersom det enda tillåtna är att följa Gud och Guds lagar.
– Vi ser att vissa salafistiska grupperingar använder sociala medier, föreläsningar med predikanter och samarbeten med organisationer utomlands för att sprida sina budskap.
Koranskolor
Många av informanterna uttrycker oro för koranskolor med wahhabistisk inriktning och antidemokratiska normer.
– Nedsättande budskap återkommer, om bland annat kvinnor, homosexuella, judar, icke-troende och att inte integreras i det svenska samhället, säger Magnus Ranstorp.
Mer dold
Salafistisk-jihadism har blivit mer dold idag, men inte försvunnit. Miljöerna har utvecklats och växt sig starka i flera svenska städer. Påverkan riktar sig främst till andra muslimer, särskilt kvinnor och ungdomar.
– Vi bedömer att den salafistiska propagandan har bidragit till att fler svenskar rest till Syrien för att ansluta sig till jihadistiska rörelser.
Saknas forskning
Men kunskapsluckorna är stora och mer forskning behövs, bland annat om utländsk finansiering av svenska koranskolor, moskéer och religiösa föreningar. Samt av att förstå hur religiös informationspåverkan har inflytande på hederskultur, enligt Ranstorp.