Riksdagen har idag beslutat att regeringen får baka in lagändringar i statsbudgeten, för att på det sättet stärka regeringens makt över riksdagen.
Det är genom att ändra riksdagsordningen som regeringen får möjlighet att trycka igenom lagförslag ”som har en tydlig anknytning till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till en proposition om statens budget”. Lagändringen träder i kraft redan den 1 september 2018, så att den regering som utses efter valet får dessa utökade befogenheter.
I parlamentarismen fungerar det så att ju mer en regering kan klumpa ihop i ett enda beslut, desto svårare blir det för parlamentet, riksdagen, att gå emot det.
Om ett parti är emot ett visst lagförslag som regeringen lagt in i budgeten, kan man bara rösta emot lagförslaget genom att fälla hela budgeten. Sakfrågor behandlas inte var för sig och avgörs inte på sina egna meriter, för eller emot, utan klumpas ihop till ett stort paket där mängder med andra frågor blir avgörande.
Det enda parti som idag var emot att flytta mer makt från riksdagen till regeringen var Sverigedemokraterna. Partiet vänder sig emot att övriga partier utgår ifrån att Sverige ”styrs och kommer att styras av minoritetsregeringar och att man därför ska underlätta för just minoritetsregeringar”.
SD ställer inte upp på den premissen. ”Det normala är att parlamentet samlas efter ett val och att de ingående parterna försöker bilda ett majoritetsalternativ.” Partiet är emot att riksdagen trixar för att ”skydda den parlamentariska minoriteten från majoriteten”, inte minst därför att det är ”problematiskt ur flera aspekter, inte minst den demokratiska”.
*