2   +   3   =  

VÅRDEN. Personal inom äldrevården kan så bristfällig svenska att liv och säkerhet hotas. Kommunal behöver tolk för att tala med sina medlemmar. Klagomål har ramlat in hos Ivo och andra instanser från brukare och anhöriga. 

Det finns stora språkproblem i äldreomsorgen. Bristen på personal gör att arbetsgivare tar in personal med mycket bristfälliga svenskkunskaper, visar en kartläggning som tidningen Kommunalarbetaren har gjort. De äldre utsätts därmed för hälsorisker, förutom att de inte får tas om hand av personal som talar deras språk och kan deras kultur. Kommunikationssvårigheter påverkar arbetsmiljön och tryggheten för brukarna.

– Det finns inga som helst begränsningar på hur lite svenska man kan kunna, säger Elisabeth Antfolk, förtroendevald för Kommunal.

Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, slår fast i en rapport att bristen på svenskkunskaper hos personal i äldreomsorgen är ”ett riskområde”.

I Nyköping medförde bristande språkkunskaper att larm inte besvarades i tid.  För en brukare som äter blodförtunnande medicin kunde missförståndet ha fått allvarliga konsekvenser.

Extra börda
På många arbetsplatser har en stor del av de anställda utländsk bakgrund. Men det som skulle bli en avlastning på ordinarie personal blir ofta en extra börda.

I Sundsvall berättas det om ett äldreboende med vikarier som inte klarar att svara i telefon, skriva avvikelserapporter, sköta dokumentation, eller beställa mat och hjälpmedel. Det blir betungade för den ordinarie personalen. ”De orkar inte”, säger en undersköterska som är rädd att stå med sitt namn, då hon är rädd för vilka reaktioner reportaget kan väcka.

Stockholm
Problemen finns både i den kommunala och den privata äldreomsorg­en i Stockholm. Elisabeth Antfolk, ordförande i Kommunals sektion för privat vård och omsorg, berättar om när en personal inte vågade ringa 112 när en brukare var sjuk, då de var rädda att inte kunna kommunicera med larmpersonalen.

Hon berättar även om när en kvinnlig brukare fick besök av en manlig personal som bara sa ett ord på svenska: ”duscha”. Han lyfte in henne i duschen och började klä av henne.

– Det är ett otroligt övergrepp mot en människa att bli avklädd av någon som inte kan berätta varför, säger Elisabeth Antfolk.

Klagomål
Stockholms äldreförvaltnings inspektionsrapporter visar att det kommit in en hel del klagomål som rör bristande språkkunskaper hos personal. Elisabeth Antfolk tycker inte att äldreförvaltningen gör tillräckligt för att höja de anställdas språkkunskaper, eftersom Kommunal ofta behöver tolk för att prata med sina medlemmar.

Inte bara vikarier
Efter klagomål från boende och anhöriga på Stockholms sjukhem språktestades personalen. Knappt hälften av de med invandrarbakgrund nådde inte upp till språkkraven, trots att de flesta var utbildade undersköterskor.

På flera håll i landet finns kritik mot att undersköterskeutbildningar godkänner studenter trots att de är för dåliga på svenska.

Krävs mer
I äldreomsorgen krävs numera alltmer av de anställda, när brukarna blir äldre och sjukare. Ofta är arbetssituationen tuff med exempelvis 13 dementa brukare och bara två personal. Om då en av kollegerna inte kan kommunicera blir det mycket tufft, enligt tidningen.

– Gränsen är nådd för länge sedan. Man har sänkt kraven alldeles för mycket.

Framöver står äldreomsorgen inför ett gigantiskt behov av personal. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kommer det att behövas 67 000 fler anställda i äldreomsorgen fram till år 2026.