2   +   8   =  

Aldrig har riksdagen voterat om ett så illa förberett, juridiskt inkompetent och moraliskt förkastligt lagförslag som det i eftermiddag. När majoriteten ger 9.000 afghanska män utan asylskäl ny möjlighet att stanna bevisas att Sverige inte längre är en rättsstat, utan styrs av ett inverterat pöbelvälde då etablissemangen struntar i statsförvaltningens mest grundläggande regler.

Sällan har det politiskt varit så enkelt att lista konkreta och förödande invändningar mot en ny lag. Saken blir än värre eftersom också landets ledande jurister riktar skarpare kritik än någonsin mot ett lagförslag och hur det är utformat.

Det är ett rättsligt haveri. Lagrådet, alltså domare i Högsta domstolen, har riktat förödande kritik mot hur lagtexten formuleras: ”Gränsen har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas.” Sverige riskerar att bli en bananrepublik där lagarna slutar fungera.

Det upphöjer godtyckligheten till lag. Förslaget strider mot Stefan Löfvens löfte om att ”ett nej är ett nej”, eftersom de som fått nej nu får nya chanser att stanna i Sverige. Godtyckliga omständigheter som hur lång Migrationsverkets handläggning varit får betydelse – alltså sådant som inte har med skyddsskäl att göra.

Det gynnar oärlighet. En majoritet av de 9.000 har fått sin ålder uppskriven, alltså ljugit om sin ålder när de kom. Vilken syn har man på Sverige, om det första man gör när man kommer hit är att ljuga?

Det styrs av känslor. Förslaget har kommit till eftersom aktivismen och demonstrationerna för dessa 9.000 har varit omfattande. Riksdagen låter vissa stanna, därför att de har medial uppbackning, medan de som är tysta inte får samma förmåner. Likheten inför lagen gäller inte längre, utan de för tillfället starkaste känslosvallen styr över riksdagsledamöterna.

Det belönar förakt mot svenska lagar. Förslaget riktar sig inte till dem som följt avvisningsbeslut och lämnat landet, utan belönar dem som i strid med svensk lag stannat kvar i landet.

Det är nyckfullt. Förslaget gäller de 9.000 som kom före 24 november 2015. Det finns omkring 3.000 ensamkommande som kom efter det datumet. Varför detta datum?

Det är ojämställt. Förslaget riktar sig till män, medan kvinnorna är kvar i Mellanöstern.

Det ger en orättvis gräddfil för dem som ljugit. Förslaget ska ge de unga männen chans att gå gymnasiet och sedan söka jobb. Få av ensamkommande har klarat gymnasiet på fyra år, varför det finns inbyggd möjlighet till förlängning av uppehållstillstånden utan bortre gräns.

Lagförslaget strider alltså mot all den tradition och de värderingar som präglat den svenska rättsstaten i århundraden. Att behandla alla lika har varit en grundbult. Nu upplöser S, C, MP, V och förmodligen flera borgerliga riksdagsledamöter denna praxis. Allt för att ge 9.000 afghanska män utan skyddsbehov möjlighet att stanna i Sverige.

Det blir ett synnerligen konkret bevis på att de gamla partierna i migrationspolitiken fullständigt tappat omdömet.

Svenska folket har att i riksdagsvalet efter sommaren ta ställning till om man vill att denna kalabalik ska fortsätta, eller om man ska rösta så att det blir stopp på ansvarslösheten som undergräver den svenska rättsstaten