Igår överlämnade parlamentariska public service-kommittén sitt slutbetänkandet till regeringen. Majoriteten ställer inte högre krav på mediebolagen men vill tvinga alla i Sverige att betala skatt för bristfällig opartiskhet. Ledamoten Angelika Bengtsson (SD) vänder sig emot förslaget.
Utredningen föreslår att nuvarande TV-avgiften ersätts med en skatt som alla måste betala oavsett om man har TV-apparat eller inte. Men trots detta nya tvång ställer utredningen inte högre krav på opartiskhet och saklighet. Detta vänder sig SD emot.
Ledamoten Angelika Bengtsson (SD) skriver i särskilt yttrande till betänkandet SOU 2018:50: ”Dessvärre upplever många att public service-bolagen de senaste åren brustit i sitt uppdrag om saklig informationsförmedling och opartiskt innehåll.”
Eftersom utredningen inte lämnat förslag som skärper granskningen, exempelvis genom att införa sanktioner när bolagen bryter mot sändningstillståndet, kommer public service inte att leva upp till de krav man kan ställa.
Då är det också fel att ta bort möjligheten att ”rösta med fötterna” som TV-avgiften innebär, menar Bengtsson. Den som idag inte har en TV-apparat slipper betala för public service. Men nu föreslår utredningen TV-skatt ska införas, som alla måste betala, även om man inte har TV-apparat. Bengtsson vänder sig emot detta.
Först när public service har folklig legitimitet och trovärdighet för sin opartiskhet kan ett skattefinansierat system för public service införas, skriver hon.
Själva poängen med public service är att man ser förtroendefull medierapportering som ett slags infrastruktur för demokratin. Men då måste alla delar av folket uppfatta public service som saklig och opartisk, eller i vilket fall balanserad. Alla ska kunna känna att rapporteringen inte bara är ”agendasättande journalistik” i viss politisk riktning (läs: vänster).
Särskilt SD-väljare, men också borgerliga väljare, har en sjunkande tilltro till SVT och SR. De upplevs som partiska. Instrumentet för att åtgärda detta är granskningsnämnden. Men den prövar bara att ”framställningen är korrekt” och inte ”vilseledande”. Därmed kan granskningen inte pröva om exempelvis nyhetsrapporteringen över en längre tid väljer nyhetsvinklingar som har vänstertendens och med tystnad förbigår nyhetsvärderingar som konservativa skulle prioritera.
Kritiken mot en övergång från TV-avgift till tvångsmässig skattefinansiering har varit hård från väljargrupper som inte accepterar att de ska tvingas betala skatt för mediebevakning som är vinklad åt vänster. Det är därför SD-ledamoten betonar att en övergång till skattefinansiering, som behöver ske pga den tekniska utvecklingen, måste föregås av skärpta regler som verkligen innebär att kraven på opartiskhet och saklighet upprätthållas.
Det är illa att regeringen försvårat möjligheterna att finna verktyg som kan garantera opartiskhet och saklighet så att förtroendet för public service kan stärkas i alla grupper. Vi får hoppas att den nya riksdagens sammansättning efter valet bättre respekterar hela folket och stärker demokratin genom att skapa public service för alla.