Medan Ebba Busch Thor (KD) igår talade om sina politiska värderingar, använder Jan Björklund (L) idag sitt TV-tal till att smutskasta andra. Man får svårt att tro att de ingår i samma block.
De åtta partiledarna i riksdagspartierna får av SVT tala direkt till folket i 15 minuter (dock inte direktsändning). En per dag under två veckor. Först ut var Kristdemokraterna igår, och idag är det Liberalernas tur.
Medan Kristdemokraternas ledare var inkännande och engagerad i vad hon vill åstadkomma, var Liberalernas ledare hård, kantig och kall i sina utfall mot andra. Han vädjade till känslor och beskrev mörka hot mot framtiden. I den meningen var han så som en fullfjädrad populist brukar beskrivas.
Ebba Busch Thor talade om välfärden – sjukvården, äldreomsorgen, polisen. Hon talade om ”välfärdssvek” och ställde högst berättigade frågor, som: ”Hur har vi då kunnat hamna här, att vi har de högsta skatterna i världen samtidigt som man inte kan förlita sig på att själva kärnan i välfärden fungerar?” Ett av svaren blev att ”det behövs mer pengar till vården, men också mer vård för pengarna”.
I sitt TV-tal riktade Jan Björklund helt horribla anklagelser mot Jimmie Åkesson. Sedan talade Björklund om hur viktigt det var att EU får bestämma mer över Sverige. Han sa inte att en röst på L är en röst för att Sverige ska gå med i euron, och han sa inte att han gladeligen skickar tiotals fler skattemiljarder, som han tar från välfärden, till Bryssels EU-byråkrati. Det är Liberalernas politik, men den avstod han från att tala om.
KD-ledaren talade utförligt och klart om integration, dvs krav på respekt för svensk kultur. Hon talade engagerat om tryggheten i att veta att polisen kommer och om gemenskapen som svensk tradition. Däremot inte om migration.
L-ledaren tog överhuvudtaget inte upp någon av de frågor som svenska folket anser viktigast: Migration, sjukvård, lag och ordning. Ett tydligt förakt kan skönjas i hur Björklund negligerar det som väljarna tycker. Vad har de i politiken att göra, kan man höra mellan raderna i det torftigt upplästa manuset.
Busch Thor försökte nå tittarna och lyckades mycket väl med tanke på att svenska politiker inte brukar tala på det här sättet, rakt in i kameran. Björklund var stel, nervös, oengagerad och det närmaste han kom till känslor var faktiskt hat, mot dem han inte gillar.
Det är svårt att tro att dessa båda vill tillhöra samma regering. Ja, de kanske inte vill det heller. Medan Ebba Busch Thor solidariserade sig med allianssamarbetet, nämnde Björklund inte den överhuvudtaget.
Dock hade de en sak gemensamt: de nämnde inte migrationen, hur många Sverige ska ta emot från utlandet. Detta icke-svar var kanske det tydligaste beskedet av alla. De vet inte längre vad de vill i sitt mångåriga velandet mellan utopisk gränslöshet och realistisk stramhet.
*
Se mer: TV-tal av Ebba Busch Thor, TV-tal av Jan Björklund.