I takt med att gruppen som vistas i landet illegalt ökar kraftigt stiger också vårdkostnaderna dramatiskt.

När alliansregeringen och MP införde rätt till sjukvård ”som inte kan anstå” för personer som inte har rätt att vistas i landet, innebar det mycket mer än akutvård. Lagen slår också fast att landstingen ska erbjuda tandvård, mödravård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort, hälsoundersökning samt subventionerade läkemedel. För de så kallat papperslösa kostar ett läkarbesök inte mer än 50 kronor, vilket innebär att de subventioneras mer än landets egna medborgare.

Kostnaderna i de tre storstadsregionerna, som enligt tidigare beräkningar står för en klar majoritet av vårdutgifterna för papperslösa, har sedan lagen infördes för snart fem år sedan, mer än fördubblats. De har ökat från 90,2 miljoner kronor 2014 till 196,9 miljoner 2017, rapporterar SvD/TT.

Antalet som lever gömda har också ökat under perioden. Före det att lagen infördes uppskattades antalet till 10.000–35.000. I dag beräknas det vara dubbelt så många.

En majoritet av besöken görs i primärvården och öppenvården, enligt en tidigare granskning av Statskontoret. Men det som kostar är framför allt slutenvård och specialistvård.

Sverigedemokraterna har länge krävt att subventionerna av vård för illegala invandrare ska begränsas. På senare tid har också Moderaterna uttalat sig i den riktningen. Också andra partier har aviserat hårdare tag mot personer som vistas i landet utan tillstånd.

När man underlättar för personer som fått avslag att ändå stannar i landet bidrar man till att skapa ett växande skuggsamhälle där såväl kriminalitet som svart ekonomi gror.

Antalet asylsökande med avslag som ändå stannar (som inte accepterar att ett nej är ett nej) väntas öka kraftigt, med ytterligare en fördubbling fram till 2021. Därmed kommer också vårdkostnaderna för dem att fortsätta att öka i snabb takt.

– Det innebär att utvecklingen kan fortsätta och kanske till och med accelerera. Den ökning vi sett hittills är nog egentligen bara ett första steg, säger nationalekonomen Andreas Bergh.

Utöver att de illegala invandrarna tar vårdresurser från äldre och sjuka som betalt skatt i hela sina liv, finns ett politiskt och pedagogiskt problem för de politiker som skruvat på kranarna för att ge dem som aldrig betalar skatt tillgång till skattefinansierad vård

– Politikerna riskerar ett enormt förtroendetapp med sina dubbla budskap, anser nationalekonomen Joakim Ruist.

– Jag kan förstå att politiker känner att de har svårt att få ihop sitt eget budskap när de säger att ”nu ska vi jobba hårt på att få människor att lämna landet – men om de inte gör som vi säger ska vi ge dem skola och vård”. Det är klart att det är ett problematiskt budskap, säger han.

– Det som klargörs här är att alla incitament att stanna måste bort. Det ska inte gå att leva i ett ”skuggsamhälle”, det ska inte gå att hoppas på amnesti, säger migrationspolitiske talespersonen Paula Bieler (SD) i en kommentar.