5   +   6   =  

YTTRANDEFRIHET. Näthatsgranskaren har blivit anmäld till Datainspektionen. Åtta ärenden ligger och väntar på att myndigheten ska titta på dem. Näthatsgranskaren riskerar inte bara att tvingas avbryta sin verksamhet, utan även dryga böter med den nya lagstiftningen.

Datainspektionen har fått in åtta klagomål/förfrågningar sedan februari angående Näthatsgranskaren, enligt juristen och handläggaren Ulrika Bergström på Datainspektionen. Ännu har myndigheten inte hunnit titta på ärendena.

– Just nu har man haft det extra rörigt då ny lagstiftning träder i kraft på fredag. Personuppgiftslagen, PUL, kommer att ersättas av GDPR, EU:s Dataskyddsförordning. PUL bygger på gammal praxis sedan 1999 och vi är i ett nytt skede med ny lagstiftning. I och med det blir det strängare, säger hon.

Näthatsgranskaren använder ett specialkonstruerat program för att söka efter ord på människors privata uttalanden, som de senare polisanmäler. Kan det verkligen vara lagligt? frågar Samtiden.

Ulrika Bergström kan inte föregå myndighetens granskning men säger angående Näthatsgranskaren:

– Det är svårt att säga på rak arm på vilken grund de skulle kunna få göra detta. Om det blir ett tillsynsbeslut kan föreningen tvingas avbryta sin verksamhet.

Hon exemplifierar med ett initiativ för en tid sedan, Polisanmälan.nu, som också agerade mellanpart.

– Det blev ett tillsynsbeslut och de förelades att upphöra, säger Ulrika Bergström.

På vilken grund
Regler om personuppgifter skärps betydligt med GDPR. För att få registrera personuppgifter måste man först uppfylla de grundläggande kraven, fortsätter hon.

– Ändamålet ska vara berättigat och bestämt på förhand, de ska inte behandla något annat än det som avsetts. Vidare måste man ha en rättslig grund, vilket kan vara samtycke – som inte är fallet här – eller en intresseavvägning.

Hon fortsätter:

– Vidare finns det ett förbud att behandla uppgifter om lagöverträdelser. Utöver de grundläggande kraven och att bolaget har en rättslig grund så måste därför något av undantagen för att få behandla lagöverträdelser vara tillämpligt, enligt juristen.

Sanktioner
Med den nya lagstiftningen GDPR kan det dessutom bli tal om sanktionsavgifter om man inte följer reglerna.

– Sanktionsavgifter som är ganska höga, konstaterar Ulrika Bergström.

Åsiktsförtryck
Flera debattörer har påpekat att Näthatsgranskarens verksamhet är tvivelaktig och ser verksamheten som åsiktsförtryck. Privatpersonen Tomas Åberg, med en historia av att ha plågat djur, driver Näthatsgranskaren. Han har berättat om sitt specialkonstruerade program som letar upp ord och fraser på framför allt facebook, som kan misstänkas utgöra hets mot folkgrupp, uppvigling eller olaga hot.

Därefter sparar han skärmbilder och identifierar och polisanmäler personerna bakom. Åberg ligger även på och följer upp att ärendena går vidare i rättsapparaten. Den ideella föreningen har fått 600 000 kronor i statliga medel för sin verksamhet.

Speciella åklagare
Näthatsgranskaren har uppgett att han 2017 ligger bakom 800 anmälningar varav en tiondel gått vidare till åtal. Det framgår att det finns speciella åklagare som utsetts till att driva dessa mål. 

Samtiden har tidigare skrivit om bland annat Christina i Jönköping som riskerar fängelse och där Näthatsgranskaren ska vittna mot henne i hovrätten, samt Jan Sjunnesson, som var på polisförhör angående två satirteckningar, men där utredningen lades ner under tisdagen.

Expo kan straffas
En gedigen genomgång av EU:s nya dataskyddsförordning GDPR finns på Projekt Morpheus blogg. Där dras även slutsatsen att den kategori organisationer som inhämtar, lagrar, analyserar och sprider personuppgifter mot individernas uttryckliga vilja, som Expo, Researchgruppen och Piscatus, kan komma att straffas hårt. Detta då alla som fått sina personuppgifter missbrukade kan anmäla det till Datainspektionen. Dessa organisationer kan dra på sig tusentals anmälningar och dömas till miljontals kronor i böter, enligt bloggen.