2   +   7   =  

LANDSBYGDEN. Hela Sverige ska leva har under lång tid varit ett återkommande mantra i den politiska debatten. För invånarna på landsbygden känns konceptet långt borta. Färska siffror visar på hur framtidstron är avsevärt lägre på landsbygden än i städerna.

Förra helgen hölls landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik. Alla partiledare, utom en, var på plats för att diskutera framtidens utmaningar. Frågan om landsbygdens fortlevnad förblir viktig för många svenskar och partierna lovar ofta breda lösningar i valtider. Samtidigt så fortsätter många glesbefolkade kommuner dras med dålig service och utflyttning samt ett högt skattetryck.

Få tror på god ekonomisk utveckling
Enligt färska siffror från Ipsos tror endast 35 procent av tillfrågade invånare i landsbygdskommunerna på en god ekonomisk utveckling i framtiden. Detta kan ses i relation till att 62 procent av invånarna i storstadskommunerna tror att goda tider väntar framöver. När unga flyr till städerna i jakt på arbete eller utbildning blir den äldre befolkningen kvar på landsbygden. Detta leder till ett ökat skattetryck och att färre ska försörja fler.

– Siffrorna visar att Sverige är en del i en trend i hela västvärlden med växande välståndsklyftor mellan olika delar av landet, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos.

”Det här får politiska konsekvenser”
Flera andra svar pekar i samma riktning. När landsbygdsborna får svara på frågan om man lever i ett område som politiker satsar på svarar endast 31 procent ja medan siffran är 46 procent för stadsborna. Av de som tror att hemkommunen är en attraktiv plats att flytta till svarar 57 procent av landsbygdsborna ja medan siffran blir 80 procent för stadsborna. Denna skillnaden i hur man uppfattar sin hemkommun får stor påverkan på hur människor väljer att rösta.

– Det här får politiska konsekvenser. Växande välståndsklyftor är en viktig faktor bakom många omvälvande förändringar de senaste åren, säger David Ahlin till DN.

SD lockar människor som vill se förändring
Forskning visar på att när människor känner att de etablerade partierna har svikit dem vänder de sig till Sverigedemokraterna i hopp om att få till en förändring. I glesbygden vill man se satsningar på offentlig service, man vill ha en fungerande sjukvård och en polis som dyker upp när man anmäler ett brott.

– Det är en spegling av den här landsbygdsproblematiken. Det är inte så att du röstar på SD bara för att du bor på landsbygden utan också för att du sett att dina levnadsvillkor försämrats över tiden, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid internationella handelshögskolan vid Jönköpings universitet till Norran.