MIGRATIONSPOLITIK. I landets utsatta områden saknar hälften av kvinnorna ett arbete att gå till. Fenomenet drabbar invandrade kvinnor som hålls isolerade i hemmen som en del av hemlandets kultur. Förutom auktoritära familjestrukturer saknar de ofta utbildning och kunskaper i svenska.

Integrationen har kommit bli en av de frågor som väljarna värderar som viktigast i årets val. Detta som en följd av den växande segregationen runt om i landet. Hårdast drabbade är de områden som polisen definierar som ”utsatta” och ”särskilt utsatta”. Dessa har ökat år efter år i takt med att invandringen har skenat. Områdena är hårt drabbade av kriminalitet och medelinkomsten är låg. Många av invånarna lever på bidrag.

50 000 kvinnor saknar arbete
Problemen stannar inte där. Färska siffror visar på att 50 000 kvinnor eller hälften av kvinnorna i dessa utsatta områden saknar arbeten. Gruppen är svår att nå ut till då de ofta är isolerade i hemmet. De tar hand om barnen och kommer inte ut i det svenska samhället. Det hela upprätthålls av vissa kulturer som reducerar kvinnor till hemmafruar vars främsta uppgift är att föda barn. Fenomenet är dock nytt och inträffade inte under den tid Sverige främst tog in arbetskraftsinvandrare.

– Det tycker jag är viktigt att komma ihåg. Att det inte finns någon naturlag som säger att invandrade kvinnor får en lägre sysselsättningsgrad här per automatik säger Olof Åslund, generaldirektör vid institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Utbredd segregation
I de utsatta områdena är segregationen mellan kvinnor och män hög. Män håller sig för sig själva och kvinnor rör sig sällan ute. Aktivister som har försökt få kvinnorna att våga röra sig utanför sina hem utsätts för hot och trakasserier på löpande band av män som vill hindra dem från att bryta upp den rådande ordningen.

– Det handlar om organiserade krafter. Ofta kring religiösa organisationer som finns i många av dessa områden. Personerna är inte så många, men de är starka. De kanske utgör en procent av de som bor på platsen men de tar gisslan över hela området. Kvinnorna ska inte ha en plats i samhället, förklarar kvinnorättsaktivisten Zeliha Dagli.