AFGHANAMNESTIN. De 9 000 afghanerna har granskats. 78 procent fick åldern uppskriven till 18 år av Migrationsverket. 49 procent har uppgett att de bott i Iran innan de kom till Sverige. 0 procent hade giltiga ID-handlingar.
Sent omsider börjar mainstreammedia att lyfta frågor, när utvecklingen inte längre går att dölja och opinionen mot växer. Expressen skriver i sin granskning av de 9000 afghanerna som ska få stanna utan asylskäl, att det är det hetaste debattämnet i svensk politik just nu.
Vad mer är – granskningen tydliggör att regeringens argument för lagförslaget bygger på osanningar.
Bland resultaten:
• 78 procent fick åldern uppskriven till 18 år av Migrationsverket vid beslutstillfället.
• 0 procent hade giltiga ID-handlingar när de sökte asyl.
• 99,4 procent är män.
• 49 procent har själva uppgett att de bott i Iran i minst ett år innan de kom till Sverige. I snitt uppgav dessa personer att de bott i Iran i 10 år.
• 2 procent av dem som uppgav att de bott i Iran säger att de någon gång rekryterats av den iranska krigsmakten till kriget i Syrien.
Dessa 9 000 påstådda barn hade alltså 0 procent giltiga ID-handlingar. Ändå reagerade inte myndigheterna.
Större chans
Regeringens argument för amnestin är att de 9 000 hade haft större chans att få stanna om Migrationsverkets handläggningstider varit normala. De hade då inte hunnit fylla 18 år i väntan på beslut, och hade prövats som barn i stället för som vuxna.
Detta argument slås hål på. De 9 000 har inte bedömts vara uppenbart vuxna vid den första enklare bedönmningen av Migrationsverket. Trots det har ungefär 7 000 av de 9 000 har fått åldern ”uppskriven” till 18 år vid beslutstillfället. Det betyder inte att de är 18 år, bara att de bedöms vara äldre än 18.
De som berörs av lagförslaget fick vänta i snitt 23 månader på beslut från Migrationsverket. Det är i snitt åtta månader längre än lagförslagets gräns på 15 månader.
Hade dessa 7 000 personer haft större chans att göra sannolikt att de var under 18 år om Migrationsverket varit snabbare? Det frågar man Anna Lindblad, jurist och rättslig expert på Migrationsverket.
Juristen bedömer att det är ”en hög sannolikhet” att de hade fått avslag även om bedömningen gjorts tidigare. Hon anser inte att de hade haft enklare kunnat uppfylla sin bevisbörda åtta månader tidigare. En annan jurist ger samma svar.
Tidningen landar i slutsatsen att det är ”långt ifrån säkert att kortare handläggningstider hos Migrationsverket hade resulterat i bättre chanser till uppehållstillstånd för de 9 000 ensamkommande afghanerna – framförallt inte för de 7 000 som fått åldern uppskriven”.
Det som sägs vara själva anledningen till regeringens amnesti.
Sjukvård i Iran
Gruppen sägs leva under hemska förhållanden i Iran. Men Charlie Yaxley, talesperson för UNHCR i Europa och Asien, är positiv till Irans flyktingmottagande och säger att Iran i många årtionden haft en väldigt generös inställning till asylrätten.
– Den övervägande majoriteten av afghanska flyktingar i Iran bor i stadsmiljöer, sida vid sida med iranierna själva, säger Charlie Yaxley.
Alla afghanska flyktingar har tillgång till grundläggande sjukvård, oavsett om de är registrerade eller ”papperslösa”. Även grundskole- och gymnasieutbildning har varit tillgänglig i nästan 40 år.
Tvångsrekrytering
Argumentet med tvångsrekrytering till krig slås också hål på. Många har vittnat om rädslan för att tvångsrekryteras, men bara två procent av alla från Iran säger sig faktiskt ha rekryterats och skickats till Syrien, enligt tidningen.
Vad blir reaktionen från de politiker som tänker driva igenom detta beslut, nu när dessa fakta har kommit i ljuset för en större allmänhet?
Riksdagen väntas rösta igenom lagförslaget i början av juni och förslås träda i kraft 1 juli.