En större budget för ett mer ambitiöst EU. Så motiverade Jean-Claude Juncker i EU-parlamentet på onsdagen att unionen behöver mer pengar från medlemsländerna i kommande budget 2021-27. För Sverige betyder det att EU-avgiften höjs med 25 procent, med 15-16 miljarder kronor.
EU vill göra mer. Dessutom lämnar Storbritannien EU, som var en stor nettobetalare, unionen. Det gör att kvarvarande nettobetalare, som Sverige, måste pungslås på betydligt mer skattemedel. Bryssels eliter skulle aldrig komma på tanken att spara och effektivisera. Flyttandet fram och tillbaka av alla kontor var tredje vecka från Bryssel till Strasbourg och tillbaka till Bryssel kostar mer än två miljarder kronor om året. Den ska naturligtvis fortsätta.
Nya skattemedel behövs till kommissionens utökade prioriteringar. Man slår, utan att bekymra sig det minsta, igenom det budgettak på en procent av unionens samlade bruttonationalinkomst, BNI, som tidigare lagts fast. Och det rejält. Kommissionens budgetförslag ligger nu på 1,114 procent, alltså mer än 10 procent över taket.
Skälet till detta är att de sparsamma britterna lämnar unionen. Det gör det svårare för andra sparsamma länder i norra Europa svårare att hålla emot dem som inom unionen vill slösa och vräka sig i skattebetalarnas pengar utan att behöva stå till ansvar i val.
Visserligen säger svenske finansministern Magdalena Andersson att ”Det är ett orimligt förslag, det kan vi inte acceptera”. Hon talar ocskå om att Sverige ”tagit ett oproportionerligt stort ansvar” när det gäller att ta emot den folkvandring från Mellanöstern och Afrika som drabbat Euorpa på senare år.
Hon kommer att få axelryckningar till svar, som betyder ungefär, ”Jaha, men är ni så förbannat korkade att ni släppt in dem, får ni stå ert kast”. Bryssel behöver svenska skattemedel för att kunna expandera och ”forma en ny framtid som en ambitiös union”, som Juncker uttrycker det.
Visserligen har regeringscheferna vetorätt i budgetbeslut. Statsminister Stefan Löfven, eller den statsminister som tillträder efter svenska riksdagsvalet i september, kan stoppa de expanssiva budgetidéeerna från EU-byråkraterna. Men vågar de? Det borde bli en valfråga i Sverige. Är Löfven och Kristersson och andra partier beredda att använda vetorätten i Bryssel? Eller kommer man som alltid, vika ner sig och låta sig bli överkörda?