Nu visar expertgrupp att integrationen försämrats de senaste 20 åren. Man slår också fast att flyktinginvandringen är en kostnad för de offentliga finanserna.

Det är Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, som i en ny rapport studerat sysselsättningsnivån hos flyktingar mellan 1983 och 2015. Studien visar bland annat att integrationen av flyktingar gradvis försämrats under dessa år, och att en flykting i genomsnitt är en kostnad på 74.000 kronor per år för de offentliga finanserna.

Rapporten ”Tid för integration” är skriven av Joakim Ruist vid ESO, som är en självständig kommitté under Finansdepartementet med uppdrag att ge underlag för samhällsekonomiska och finanspolitiska beslut.

I den undersökes flyktingarnas integration på arbetsmarknaden i Sverige, beroende på när de kommit, från vilket land, med mera. Rapporten tar upp olika aspekter, men koncentrerar sig mest på är om det blivit lättare eller svårare för flyktingar att komma i sysselsättning i Sverige. Rapporten granskar också mer detaljerat än tidigare studier hur den offentligfinansiella omfördelningen till flyktingar ser ut, dels idag, men framför allt hur det är troligt att den kommer att utvecklas framöver.

Rapporten visar att flyktingars sysselsättningsutveckling gradvis försämrats under den undersökta tidsperioden. På 1980-talet var integrationen betydligt snabbare än under 1990-talet och framåt. Från 1990 har integrationstakten gradvis försämrats.

– Det finns inte någon måttstock enligt vilken man kan vara säker på att man riktigt vet vad man talar om när man säger lyckad eller misslyckad, men vi kan konstatera att det alltid varit svårt att sätta flyktingar i sysselsättning, säger Ruist till SVT.

Det råder stora skillnader mellan olika flyktinggrupper beroende på varifrån man kommer – under vissa perioder har sysselsättningen bland de mest framgångsrika grupperna varit mer än 40 procentenheter högre än i de minst framgångsrika.

Det bekräftas också att kvinnor under de första tio åren i Sverige i allmänhet har mycket lägre sysselsättningsgrad än männen – en skillnad som efter 20 år börjar jämnas ut

När det gäller kostnaderna för flyktinginvandrarnas och kopplad anhöriginvandring visar studien att flyktinginvandringen både på lång och kort sikt är en kostnad för Sveriges offentliga finanser. Kostnaderna är högst de första åren efter invandring, varpå genomsnittsflyktingen sedan ger blir en mindre belastning för statskassan, som dock inte täcker underskottet från de första åren och det som sedan uppkommer vid pensionen.

Beräkningarna indikerar att nettoomfördelningen via de offentliga finanserna till en genomsnittlig flykting under hela dennas livstid i Sverige uppgår till i genomsnitt 74.000 kronor per år. Det är en tydlig ökning från 2015 då nettokostnaden var cirka 60.000 kronor.