För att stärka skyddet för medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för det offentliga ställer alla riksdagspartier nu upp på att straffansvaret för offentliga tjänstemän ska återinföras. Därmed går man Sverigedemokraterna till mötes, även om man inte går lika långt som partiet föreslagit i flera år.
På onsdagen ställde sig samtliga riksdagspartier bakom ett tillkännagivande till regeringen med krav på ett utökat straffansvar för offentliga tjänstemän. Riksdagen uppmanade regeringen att se över lagstiftningen och anpassa den till dagens förhållanden och skapa ett tydligt straffrättsligt tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel. I klartext betyder det att statliga och kommunala tjänstemän som begår fel åter ska kunna straffas för det.
Det blir en ny regerings uppgift att efter valet i höst ta fram ett skarpt förslag om hur en sådan lagstiftning kan se ut. Den breda uppslutningen i riksdagen bör en sådan reform hamna högt upp på den nya regeringens dagordning.
Det var 1975 som S-regeringen i sin ”ämbetsansvarsreform” (prop. 1975:78) genomförde en betydande avkriminalisering som gjorde det omöjligt att straffa tjänstemän som gjort fel i tjänsten.
Före 1975 gällde ett långtgående straffrättsligt ansvar för offentligt anställda tjänstemän som innebar att de kunde dömas för tjänstefel (genom försummelse, oförstånd eller oskicklighet åsidosätta vad som åligger dem) eller tjänstemissbruk (att missbruka sin ställning). Den som ämbetsansvaret gällde kunde vid sidan av vanliga straff dömas till de särskilda ämbetsstraffen avsättning och suspension. Dessutom fanns bestämmelser om disciplinansvar som innebar att tjänsteman kunde åläggas disciplinstraff – varning, löneavdrag, suspension eller, med
vissa begränsningar, avsättning – för förseelser.
Sverigedemokraterna har i många år motionerat om återinfört tjänstemannaansvar. Senast förra året avslog riksdagen förslaget. I år har alltså alla partier ställt upp på att straffansvar för tjänstemän borde återinföras. Riksdagen uppdrar åt regeringen att ta fram skärpt lagstiftning.
Konstitutionsutskottet skriver: ”Ett utökat straffansvar för tjänstefel skulle enligt utskottets mening stärka skyddet för medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga
verksamheten … Det innebär inte att utskottet förespråkar en återgång till de bestämmelser som gällde före ämbetsansvarsreformen.”
I KU-betänkandet gör Jonas Millard (SD) och Fredrik Eriksson (SD) ett särskilt yttrande: ”Vi välkomnar utskottets ställningstagande om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel. Som framgår av våra motioner i ärendet skulle vi vilja gå längre än utskottet och ställa större krav, men vi ser utskottets ställningstagande som ett steg framåt och avstår därför från att reservera oss.”
*