FATTIGPENSIONÄR. Var sjätte svensk pensionär räknas som fattig. Sverige har flest fattigpensionärer av de nordiska länderna och fler än majoriteten av EU:s länder, visar siffror från Eurostat.
I Sverige finns det uppskattningsvis 328 000 pensionärer med en disponibel månadsinkomst lägre än fattigdomsgränsen på 11 830 kronor. Sverige ligger i botten av de nordiska länderna. Andelen personer, 65 år och äldre, som befann sig i risk för fattigdom i de nordiska länderna 2016 var 16,8 procent i Sverige. Tvåan Finland var 12,3, Norge 9, Danmark 8,5 och Island 9 procent. Snittet i EU är 14,5 procent av befolkningen. Situationen i Sverige är värst för kvinnliga pensionärer. Då stiger siffran till 21,7 procent, över var femte kvinna. För män är siffran 11,1 procent.
– Det kunde man inte tro: att det skulle bli så här i Sverige, som räknats som ett välmående välfärdsland. Men så är det inte längre, säger Elsy Winblad von Walter, 79, Östersund.
Städa och sälja korv
Hon är en av cirka en miljon pensionärer som pendlar runt fattigdomsgränsen och har tvingats jobba som korvförsäljare och städat hos grannar för att få ekonomin att gå ihop. Pensionen är på 12 000 kronor inklusive bostadstillägget. Men på grund av hälsoproblem, artros i händerna, kan hon inte arbeta alls längre.
Låg generell nivå
Hur förklarar experter detta? Anna Eriksson, pensionsexpert hos Seniorerna, menar att pensionsnivån generellt är ganska låg i Sverige, inte mycket högre än fattigdomsgränsen.
– Snittpensionen ligger på 13 500 kronor netto, och fattigdomsgränsen ligger strax under 12 000. Det innebär att vi har en miljon pensionärer som har inkomster kring gränsen.
Pensionsbromsen
En annan orsak är att den så kallade ”bromsen” slagit till tre gånger och sänkt pensionerna de senaste åren. Jobbskatteavdragen till löntagare har bidragit till att det blivit skillnader mellan inkomsterna i samhället.
Förslag berör få
Pensionsgruppen presenterade i mars sitt förslag för att lyfta svenska pensionärer ur fattigdomsträsket. Förslaget är att höja garantipensionen och bostadstillägget och riktar sig främst till ungefär en halv miljon personer.
Av dessa får mellan 50 000 och 100 000 personer del av den maximala höjningen på 1 300 kronor, alltså berörs inte särskilt många.
Kommer upp i grundskydd
En snittpensionär har ungefär 13 500 kronor i månaden och det är vad grundskyddet kommer upp i vid de här förändringarna.
– Det är inte värdigt att ha ett pensionssystem som efter 40 års heltidsarbete ger en nivå som är i paritet med grundskyddet, säger Anna Eriksson, som menar att det sänder signaler att det inte lönar sig att arbeta.
Inbyggda mekanismer
Staten har även inbyggda mekanismer i pensionssystemet som mjölkar skattebetalare och pensionärer på pengar. Ett är taket för pensionsavgifter, på 39 000 kronor i månadslön. Pensioner som betalas in ovanför taket hamnar hos staten i stället för i pensionssystemet.
Både dagens pensionärer och dagens löntagare betalar alltså pensionsavgifter som inte går till pensioner. Mellan 15 och 17 miljarder kronor varje år hamnar hos staten. Pengar som istället kunde gått till att bygga nya AP-fonder eller standardhöjningar av pensioner, enligt Anna Eriksson.
Eftersläpning av inkomstindex
Ett annat verktyg som håller pensionerna nere är eftersläpningen från inkomstindex, en konstruktionen som gör att pensionerna alltid tappar mot löneutvecklingen.
– Det finns något som heter ”normen” eller ”förskottet” som gör att du får en pension som är ungefär 18 procent högre än vad den skulle ha varit när du går i pension. Sedan räknas det av från inkomstindex med 1,9 procentenheter varje år.