4   +   6   =  

Vilka partier kommer in i riksdagen? Vilka faller ur? Det är ett onödigt fokus på en i grunden odemokratisk spärr. Slopa den, och ta även bort utjämningsmandaten.

I påskhelgen skrev Moderaternas förre vice partiledare Lars Tobisson, att det är Dags att helt slopa spärren till riksdagen.

Han vänder sig mot att det i valet blir högsäsong för taktikröstarna. ”Runt om i landet sitter skrivbordsstrateger och funderar på hur de ska kunna ge sin röst i höstens riksdagsval ett förhöjt värde genom att rösta på ett annat parti än det de egentligen sympatiserar med. Bakom denna underliga ordning ligger den så kallade småpartispärren i riksdagsval på 4 procent.”

Socialdemokraterna tappar väljare till V och MP, och Moderaterna tappar väljare till KD, menar Tobisson.

Jag är tveksam till att taktikröstningen är så utbredd som Tobisson och mediernas kommentatorer påstår. Och det är ju i en fri demokrati faktiskt upp till väljarna hur de lägger sina röster.

En principiellt betydligt viktigare fråga är om vi ska låta medborgarnas röster vara olika mycket värda. Det är ju faktiskt så att en spärr på fyra procent inskränker demokratin. Såväl Ryssland som Turkiet har höjt sina spärrar till 10 procent, för att slippa så många oppositionspartier som möjligt.

Varje röst borde vara lika mycket värd. Därför bör spärren tas bort.

Men får vi inte för många småpartier i riksdagen, så att majoritet för statsbudget blir svår att uppnå? Jo, men det problemet kan vi lösa genom att ta bort utjämningsmandaten. De är 39 stycken och fördelas för att skapa millimeterrättvisa mellan partierna – som kommer över fyraprocentsspärren. Dessa utjämningsmandat ger partier som får mellan fyra och åtta procent av rösterna full utdelning i mandat i riksdagen.

Tar vi bort spärren och utjämningsmandaten, får småpartierna tävla om mandaten i varje länsvalkrets på samma villkor som de större partierna. Når man upp till ett röstetal som ger mandat, då ska man få det.

Statsvetare i grundlagsutredningen 2010 visade i en rapport att utan utjämningsmandat får småpartier enstaka mandat, men de skulle tillsammans få färre än vad småpartierna strax över fyra procent får idag. Först när partier får åtta procent får de proportionell utdelning av sina röster. Under åtta procent får småpartierna bara mandat där de geografiskt är som starkast.

Det skulle ge fler partier i riksdagen, men de skulle sammantaget få färre mandat. Snacket om taktikröstning skulle vi också slippa.

Öppenhet och arenor för åsiktsutbyte blir alltmer bemötta av förakt inom etablissemangen, därför är det viktigt att stärka dessa värderingar – också i parlamentet.