Så kom beslutet från Centerpartiet som kör över alla remissinstanser, struntar i vad landets samlade juridikkompetens kommit fram till och fortsätter avvecklingen av Sverige. Att ge 9500 personer från Afghanistan uppehållstillstånd utan att de har asylskäl till en extra kostnad av 3 miljarder är inte endast avskyvärt, det är ytterligare ett exempel som stärker bilden av Sverige som den vänsterliberala extremismens paradis.

Sverige har aldrig erövrats av invasionsarméer, aldrig underkuvats eller våldtagits – men Sverige har, alltmer efter andra världskrigets slut som fredat land blivit ett invandrarland och har, av fri vilja, låtit sig alltmer erövras genom en asylinvasion som antagit proportioner av folkvandring. Vi har fått upprepat om och om igen av vänsterliberala agitatorer som centerledaren Annie Lööf att invandrarna och deras barn är Sveriges framtid.

Lika länge har den svensk som protesterar mot invandringen fördöms av det officiella Sverige som rasist och utsätts för offentliga hetskampanjer. Invandrarna blir i praktiken Sveriges nya frälse. Hur kunde detta hända? Hur kunde det bli så att det demokratiska Sverige alltmer överlät fosterlandet, som samma partiers företrädare endast några decennier tidigare försvarat hårt som svenskarnas land, åt främlingar?

Orsakerna är många, men det går att härleda några av de viktigaste orsakerna.

* Det nationella skuldkomplexet för Sveriges neutralitet under andra världskriget. Vi valde att stå utanför ett stormaktkrig om makt och inflytande i världen, inte offra någon i detta blodiga krig och det kom att ses som fegt, som undfallande mot den absoluta ondskan som axelmakterna fick representera. Skuldkänslor för tidigare restriktiv svensk invandrings- och flyktingpolitik spelar en roll t ex när vi hade kunnat rädda de europeiska judarna undan Hitler, men valde att vända dem ryggen.

* Demokratiskt rättspatos i rasfrågorna blev snart efter andra världskriget en central fråga för ledande politiker. De ville visa att Sverige inte skulle vara ”rasistiskt” som USA i negerfrågan (där Gunnar Myrdal gick i bräschen med sitt stora verk An American Dilemma), inte rasistiskt som Sydafrika och inte vara kolonialistiskt som tidigare Storbritannien, Frankrike, Portugal. I Sverige skulle politiker visa hur ett mönsterland som saknade den förhatliga rasismen kan se ut.

* Den för låga nativiteten i Sverige under mellankrigsåren förorsakade brist på arbetskraft och behov av importerad arbetskraft under de närmaste efterkrigsåren. Denna invandring blev förebilden för svenska politiker som talade om all invandring som lönsam och nödvändig. Det ökade välståndet gjorde att våra politiker trodde att ekonomisk tillväxt uppstod av sig självt, att det inte krävdes annat än lite fina ord och välvilja så ordnade sig allt.

* Med TV:s genombrott kunde nöden och eländet i världen åskådliggöras och skuldkomplexen ytterligare få näring över att ”vi har det så oförskämt bra, medan större delen av världens befolkning har det så fasansfullt eländigt, vilket påverkade opinionsklimatet för både u-hjälp och ”generös” massinvandring.

* Som alliansfri stat kunde det offentliga Sverige moraliskt ta avstånd från ”det kalla kriget”, fördöma både det kommunistiska Öst och det kapitalistiska Väst för kapprustning – och framstod därmed i Tredje världen som ett bättre och mer lockande land än andra länder i ”den rika världen”, i synnerhet för vänsterliberaler.

Sedan murens fall 1989 lever vi mitt i en av mänsklighetens mest turbulenta tider. Den internationella rättsordning som funnits sedan andra världskriget har i princip brutit samman. Förenta Nationerna är en tandlös tiger som försöker skrika högt utan att de stora spelarna lyssnar. Annie Lööf kan innanför Sveriges gränser ses som USA eller Ryssland inom FN. Lööf gör som hon vill oavsett rättsordning och regelverk, hon hänvisar till fluffiga argument som en ”god värdegrund” eller humanitet. Humant för vem frågar sig vän av ordning?

Den politiska cirkusen i Sverige fortsätter. Centern kastar sig i knät på Löfven. Moderaterna stoppar huvudet i sanden och agerar som om inget har hänt. Detta sker mot en kuliss i Hammarskjölds Backåkra där FN talar om det goda samarbetsklimatet samtidigt som inbördeskriget och dödandet fortsätter i Syrien. De etniska grupperna står längre ifrån varandra än någonsin och blir ett lätt byte för utomstående makter som kan spela ut dem mot varandra. Ack du gamla och påstått fria.