Bostadsbyggandet skulle ta fart. Ett av Socialdemokraternas främsta vallöfte var att ge miljardsubventioner till billiga hyresrätter i storstäderna. Men det har inte blivit en enda hyresrätt i Stockholm där bristen är som störst.
I brinnande högkonjunktur och med minusränta har byggtakten varit den högsta på över 40 år. Men vad är det som har byggts? Socialdemokraterna satsade miljardstöd till byggsektorn för att uppfylla sina löften om att bygga billiga lägenheter som skulle göra det enklare för grupper som står utanför bostadsmarknaden att komma in.
Några sådana har det inte blivit där efterfrågan är som störst.
Regeringen hade tänkt sig att investeringsstödet på 3,2 miljarder per år skulle ge 15.000–20.000 nya lägenheter i områden med bostadsbrist under en mandatperiod.
Den granskning som Dagens industri gjort visar att bara 9.000 av de drygt 200.000 bostäder som byggts under mandatperioden tillkommit på grund av investeringsstödet. Och inte en enda av dem i bostadsbristens Stockholm eller Uppsala. De skattesubventionerade lägenheterna har istället byggts på orter som Burlöv och Gällivare.
Detta irriterar många politiker i de större städerna och i Stockholm har det lokala S-styret helt dömt ut subventionerna.
Inte heller byggbranschen visar uppskattning för slöseriet med skattemedel.
– Vill man hjälpa ekonomiskt svaga hushåll att komma in på bostadsmarknaden måste man så klart se till att dessa bostäder hamnar där människor vill bo. Att subventionera fram billiga lägenheter där marknaden är som svagast är jag mycket tveksam till, säger Johan Skoglund, vd för byggbolaget JM till DI
Bostadssituationen i storstäderna är därmed fortsatt svår. En ny bostadsrätt på tre rum kostar närmare 6 miljoner kronor att köpa – en uppgång med 48 procent sedan 2014. Nyproducerade hyresrätter i samma storlek har i Stockholm en snitthyra på 12.789 kronor i månaden, och det krävs i genomsnitt 12 års köande.
Bilden är liknande i Göteborg, där kvadratmeterpriset för nyproducerade lägenheter har gått upp med 58 procent.