Hur det står till med diabetesvården i svensk sjukvård? Hälften av diabetikerna får problem med fötterna, med fotsår som följd vilket kan leda till fotamputationer. Regionrådet Heikki Klaavuniemi (SD) och regionfullmäktige Håkan Lösnitz (SD) i Västra Götaland efterlyser bättre förebyggande vård och att landstingen lär sig av varandra.

Beräkningar visar att det finns cirka 400 000 personer med diabetes i Sverige och det är en sjukdom som växer i allt snabbare takt på grund av vår moderna livsstil. Samtidigt indikerar forskning att ungefär hälften av dessa har någon form av fotproblematik och att cirka 10 procent av dem har fotsår och i allvarliga fall löper risk att behöva amputation.

”För att undvika dessa svåra konsekvenser av diabetes krävs ett systematiserat arbete både när det gäller förebyggande insatser och kontinuerlig uppföljning av så kallade diabetsfötter”, skriver de idag i GT, Förbättra arbetet mot diabetesfötter.

I flera vetenskapliga studier och konsensusrapporter har angivits att en minskning av diabetesrelaterade amputationer i de nedre extremiteterna med mellan 40-80 procent kan uppnås genom ett system med tät samverkan mellan primärvård/hemsjukvård och specialistvård i form av ett multidisciplinärt förhållningssätt.

Detta innefattar:
– Regelbundna inspektioner av fötter och skor i samband med återbesök
– Tillgång till preventiv fotvård för högriskfötter
– Multifaktoriell och multidisciplinär behandling vid etablerade skador
– Tidig diagnos av perifer kärlsjukdom och invasiv angiologisk intervention
– Tidig och aggressiv behandling av misstänkt fotinfektion
– Kontinuerlig uppföljning av patienter med tidigare fotskador.
– Behandlingen sköts i samarbete mellan primärvård/hemsjukvård och ett multidisciplinärt fotteam.

De båda västsvenska politikerna hänvisar till Värmland som infört en ny kategori av vårdcentraler som kallas ”certifierade diabetesmottagningar” och för att en mottagning skall kunna kategoriseras som en sådan måste en lång rad krav uppfyllas. Detta i kombination med en centraliserad diabetessårsmottagning och ett gemensamt nätverk för alla fotterapeuter gör att man i Värmland har lyckats vända en negativ utveckling.

De menar därför att andra landsting och regioner snarast måste se över arbete med diabetesfötter genom att införa den så kallade Värmlandsmodellen.