POLISKRISEN. I takt med att Polismyndigheten fortsätter dras med stora problem blir det allt vanligare att kommuner anlitar ordningsvakter för att patrullera utsatta områden. Tanken är att man ska höja tryggheten för kommuninvånarna när polistätheten sjunker och resurserna inte räcker till.

I 54 av Sveriges kommuner finns det nu ordningsvakter som patrullerar ett geografiskt område å kommunens vägnar. Områdena kallas för paragraf 3 områden vilket innebär att kommunerna kan ansöka om att få anlita ordningsvakter inom ett specifikt område ifall det finns ett särskilt behov eller är ”av väsentlig betydelse för allmän synpunkt”. I 24 kommuner omfattar området hela stadskärnan.

– Ytan på paragraf 3-områden har blivit större med åren. Framförallt på senare år att också kommuner har ansökt om den här typen av förordnande just för att man vill att kommunmedborgarna ska känna sig trygga på gator och torg säger Lars Sjöberg, verksamhetsansvarig på polisens rättsavdelning.

Polisen räcker inte till
Anledningen till den ökande efterfrågan på ordningsvakter härstammar i att polisen har fått skifta resurserna för att möta det eskalerande gängvåldet. Samtidigt har man genomgått en centralisering och reform av organisationen. Som en följd har alltfler poliser valt att lämna yrket när arbetsförhållandena har förblivit dåliga och lönerna låga. När ordningsmakten inte klarar av att lösa sina uppgifter inom nuvarande ramar får kommunerna försöka lösa situationen efter bästa förmåga.

Stockholm presenterar en nödlösning
I huvudstaden är polistätheten nere på 2 poliser per 100 000 invånare vissa arbetspass vilket är väldigt låga siffror. Resultatet blir att man blir överbelastade och inte kan hantera de brott som uppstår. Därför valde Stockholms stad förra månaden att presentera en krisplan som går ut på att man vill få ordningsvakter att patrullera hela staden. Lösningen är kontroversiell och skulle innebära att ordningsvakter mer eller mindre tar över polisen patrullerande roll.

Förslaget fick dock avslag av polisen men Stockholms stad har inte gett sig. Istället har man svarat med att skicka in flera nya ansökningar i hopp om att man ska få ge ordningsvakterna utökade befogenheter. Problemet med nuvarande system är att ordningsvakter inte får ingripa mot brott som sker i närheten men som ligger utanför det angivna området man ska skydda.

– Vi får ha ordningsvakter som rör sig mellan olika områden. Men de får inte verka i hela staden. Det blev inte så flexibelt som vi hade önskat, säger stadens säkerhetschef Jesper Ackinger.

Partierna kritiska till situationen
Samtliga riksdagspartier är kritiska mot situationen som har uppstått och flera av partierna är skeptiska till att ordningsvakter ska behöva användas för att lösa polisens uppgifter. Lag och ordning har seglat upp som en av de viktigaste frågorna inför valet och partierna presenterar förslag på löpande band.

Regeringen vill få till fler platser på polishögskolorna medan allianspartierna vill få till en riktad lönesatsning och förbättrade arbetsvillkor. Sverigedemokraterna som länge har varit aktiva i frågan vill locka fler till att bli poliser samtidigt som man menar på att det är bra att kommunerna har hittat en lösning när ordningsmakten inte räcker till.

– Vi ser givetvis positivt i att kommunerna vill delta i trygghetsarbetet när regeringens ansvar har brustit, säger Adam Marttinen, rättspolitisk talesperson Sverigedemokraterna.