Vad kommer väljarna att ha att rösta på, nu när C ställer upp på att ett nej är ett ja i asylpolitiken och moderatledaren vill se blocköverskridande uppgörelser med S om migrationen? Väljarna har två val: det ena är grisen i säcken (som i praktiken förmodligen betyder fortsatt öppna gränser) och det andra är Sverigedemokraternas restriktiva linje.
Moderaterna kommer aldrig att bilda eller ingå i en regering som ”inte klarar av uppgiften att föra en ansvarsfull migrations- och integrationspolitik”, skriver Ulf Kristersson i en kommentar till Centerpartiets stöd för gymnasieamnesti för 9000 män utan asylskäl. Men vad betyder det? Ingenting visar det sig, om man noga granskar Kristerssons budskap.
Kristersson säger nämligen att han ser behov av ”en mycket långsiktig och blocköverskridande migrationspolitik som i praktiken inkluderar både M och S”.
Men det är ett märkligt svar när Centerpartiet just gjort upp om en blocköverskridande migrationspolitik. Vad skulle skillnaden vara? Det säger Kristersson absolut ingenting alls om.
Vad är det Moderaterna tror att man kan ändra på i det som C-S-MP-V nu gjort upp om? En möjlig tolkning av Kristerssons tal om ”blocköverskridande lösningar” är att Moderaterna – efter valet – kommer att ansluta sig till C-linjen. Varför då?
Jo, det är synnerligen viktigt att notera att Kristersson inte – inte! – kräver eller lovar att det beslut som C nu ansluter sig till ska rivas upp efter valet.
Kristersson skriver endast: ”Jag konstaterar att Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna har en annan uppfattning än Centern i denna fråga. Och att vår uppfattning inte ändras på grund av Centerns beslut.” Nu, ja. M kommer att rösta emot nu, men han säger inget vad man vill efter valet när lagen är antagen. Ska den rivas upp eller accepteras? Största möjliga tystnad.
Han skriver också: ”En röst på Moderaterna är alltså inte en röst på Centerns migrationspolitik.” Nej, men så länge Moderaterna före valet låter bli att konkretisera sina löften och kräva att amnestin ska rivas upp, kan en röst på Moderaterna visa sig betyda att den förda politiken ligger fast.
Från Sverigedemokraterna kommer ett kort och konkret besked: ”Uppehållstillstånd kan återkallas. Den 9 september är det val.” Ingen kan tveka om att Jimmie Åkesson kommer att använda allt folkligt stöd hans parti får för att riva upp den förda politiken.
Väljarna har en tuffare uppgift än vanligt inför rösterna ska avges på valdagen, eftersom flera partier försöker dribbla och tillgodose motstridiga opinioner inom sina partier. Samtidigt som Socialdemokraterna lägger gymnasieamnestin går finansministern ut och säger ”Jag ser inget behov av städpersonal eller diskare från andra kontinenter”, för att med tuff retorik motivera skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring. På samma sätt spelar Moderaterna dubbelt. Ena utspelet handlar om skärpta regler, i nästa säger man att nuvarande internationellt sett mycket höga nivåer på migration är bra.
Dagens kommentar från Kristersson är ett nytt sådant dribblande. Han talar om ”ansvarsfull” politik, men anger inga konkreta mål, han kräver inte ens att den lag som Centerpartiet nu kommer att stödja ska rivas upp. Med ansvarsfull vill moderatledaren ge intryck av att han är för restriktivitet, men i praktiken kan ansvarsfull lika gärna betyda öppna gränser – efter valdagen.
Hur mycket hjälp väljarna kommer att få från medievärlden är oklart. De har ju på senare år mer försvarat makten mot folket, än att granska makten åt folket. Om medierna inte ställer krav på raka besked från partierna, måste väljarna göra det. Annars kan väljarkåren drabbas av häpnadsväckande överraskningar efter valdagen.