Som en del av islamiseringen av Sverige ökar kraven på att moskéer ska få utföra böneutrop som hörs över omgivningen. Svenska kyrkan ser inga problem, och har råd till dem som skulle störas av böneutrop.

I många muslimska länder får inga kyrkor byggas, och det är förbjudet att ta med en Bibel till Saudiarabien. Men i Sverige vill många tillåta moskéer att ta makten över ljudet i våra städer. Motståndet är från etablissemangen är svagt, eftersom det ju inte finns någon svensk kultur att värna. Sverige är ett blankt papper, här finns ingenting, bara tomrum att fylla. Eller som den kristna tidningen Dagen uttrycker det genom chefredaktören Elisabeth Sandlund:

”Likabehandlingsprincipen innebär inte att det är fritt fram för muslimer att bygga moskéer var de vill, utformade exakt som de önskade eller att i tid och otid låta skrällande högtalare med hög ljudvolym proklamera ‘Allahu akbar’. Lokala myndigheter har att fatta beslut utifrån gällande regler om stadsplanering och miljöpåverkan. Sådana sakliga skäl måste ligga till grund för varje enskilt beslut, vare sig det blir tummen upp eller avslag.”

Men är islamisering av svenska vardagen bara en teknisk/juridisk ”miljöfråga”?

En ansökan om böneutrop till Växjö kommun har lett till svåra arbetsmiljöproblem. Kommunkansliet vill inte utsätta en enskild handläggare för den press och arbetsbelastning som ett utlåtande om böneutropet skulle kunna innebära. Istället för att en tjänsteman på kommunen ska gör ett utlåtande till polisen kommer det göras av politikerna i miljö– och hälsonämnden, vilket Smålandsposten rapporterat. Nämnden beslutar 27 mars.

Om böneutrop bara är en miljöfråga, varför är den då så känslig att hantera?

Svaret är givet: det är inte främst en miljöteknisk fråga, utan en kulturell fråga. Hör böneutrop, som når dem som inte bett om att få höra sådana, hemma i Sverige? Svaret är givet: nej. Det är inte en del av svensk kultur och har därför ingenting i den svenska stadsljudbilden att göra.

Men tendensen är klar från dagens makthavare: böneutrop kommer att tillåtas och bli en allt vanligare ljudmatta i Sverige.

Svenska kyrkan vill hjälpa till att förbereda svenskar på att de framöver inte kommer undan att omges av muslimska böner.

Limhamns kyrka försvarar muslimska böneutrop över staden: ”Böner som skrivs av tex Svenska kyrkan på sociala medier är också ett slags böneutrop”.

Denna synnerligen intellektuellt bristfälliga jämförelse får genast kritik i sociala medier. ”Det går ju att blocka och välja bort. En gapande religiös klagan på torget – not so much”, skriver en twittrare.

Limhamns kyrka svarar: ”Det är många ljud runtomkring oss som vi inte kan välja bort men som vi accepterar o vant oss vid.”

Svenska folket skall alltså vänjas vid islams påbud. Allt enligt Svenska kyrkan, som en gång var en kristen kyrka men som nu agerar aktivt för att islamisera Sverige.

Måste vi acceptera att islam flyttar fram positionerna i Sverige och tränger undan den kultur, traditioner och normer som funnits här i hundratals år?

Endast en aktör i landet verkar vara tydigt mot en sådan utveckling, Sverigedemokraterna. Du som inte vill att böneutrop ska omsvepa det svenska samhället och att vi inte ska behöva vänja oss vid att leva enligt islam, kan rösta mot denna utveckling i höstens val. Du som inte röstar på Sverigedemokraterna kan inte efteråt komma och påstå att du inte visste vilken utveckling du gav ditt stöd.