10   +   3   =  

SKOLAN. Föräldrars utbildning visar sig få allt större betydelse för vilka betyg som deras barn får under sin skolgång visar ny statistik. Utvecklingen innebär en ökning om man jämför med situationen för några års sedan. Således fortsätter trenden med växande segregation i det svenska samhället och det utgör en utmaning för den svenska välfärdsstaten.

Elever som kommer från ett hem med högutbildade föräldrar har ett snitt på 252,1 i meritvärde medan elever med lågutbildade föräldrar i snitt får ett meritvärde på 203,4. Detta ur ett system där 340 är max. Statistiken är tagen från Skolverket och mäter niondeklassares slutbetyg för läsåret 2016/2017.

En utmaning för välfärdsstaten
Välfärdsstaten var tänkt att garantera lika möjligheter oavsett bakgrund men denna tanke kommer allt längre ifrån realiteten. I dagens högteknologiska och kunskapsinriktade samhälle utgör utbildningen en allt viktigare grundförutsättning för att få in en fot på arbetsmarknaden. Om barn från lågutbildade föräldrar får sämre betyg minskar även deras chanser för att komma in på rätt gymnasial utbildning.

Statistiken visar också på att det finns ett betygsglapp mellan landsbygd och stad. Elever i städerna har generellt sätt högre betyg än de som går i skolan på landsbygden. Även här har det skett en ökning som nu handlar om ett meritvärde som är ca 20 högre.

Migrationen en tredje faktor
Men statistiken visar även på en sista faktor som går att knyta till de senaste årens migrationsströmmar. Elever som har invandrat presterar sämre än sina svenskfödda motparter. Enligt Helena Holmlund som är skolforskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, är detta den främsta anledningen till det ökande glappet.

– En möjlig förklaring till förändringen kan vara att sammansättningen av gruppen med svaga förutsättningar har förändrats. Andelen i gruppen som har utrikes födda föräldrar har ökat säger hon.

Partierna reagerar starkt
Efter att ha tagit del av materialet reagerar de svenska partierna skarpt. Sverigedemokraterna lyfter fram utanförskapsområdena som ett problem och att det behövs ordning och reda i skolan. Man tillägger att lärare samt rektorer behöver återfå sin auktoritet och föreslår att systemet med skolpeng behöver göras om för att minska skillnaderna mellan kommuner.

Socialdemokraterna pekar på skolans demokratiuppdrag och att detta krockar med statistikens resultat. Moderaterna vill införa nationella kvalitetskrav och hävdar att de skolor som inte klarar resultaten behöver reformeras eller läggas ner. Miljöpartiet lyfter inget förslag men fördömer situationen som har uppstått. Överlag är de svenska partierna eniga om att den växande segregationen är ett problem men lösningarna skiljer sig vilt åt.