Bakom partiledningen med Jimmie Åkesson i spetsen, kommer Sverigedemokraterna att ha många nya ansikten på riksdagslistan inför höstens val. Nära häften av de första 60 kandidaterna blir nya, om valberedningen får som den vill.

32 av dem som innehaft partiets 49 riksdagsmandat efter valet 2014 får förnyat förtroende av valberedningen. En tredjedel byts ut, om partiet skulle få samma valresultat som då. Allt tyder dock på att partiet ökar rejält i valet, därför kommer 60 namn att nomineras som rikstäckande kandidater. Bland dessa är alltså hälften nya ansikten som blir riksdagsledamöter om partiet får omkring 16 procent av rösterna.

De som direkt och tydligast visat sin glädje över förslaget är de unga i partiet. Ungsvenskarnas nationella talesperson Tobias Andersson konstaterar att de har fem namn på listan, inklusive honom själv.

Valberedningen betonar att man rekryterat ny kompetens till listan. Bland annat finns två poliser med, liksom vårdpersonal och personal på hvb-hem för unga och missbrukare.

Thomas Morell, 60, från Skaraborg lyfts fram av valberedningen eftersom han länge arbetat för och är en viktig röst för åkerinäringen i Sverige. Åkarna är hårt trängda av brister i gränsöverskridande regelverk som gynnar utländska aktörer och av kriminalitet.

Antalet kvinnor ökar och utgör 30 procent av hittills presenterade kandidater. Av de fem första namnen är tre kvinnor.

Geografiskt ser Sverigedemokraterna annorlunda ut än de gamla partierna. Istället för Stockholmsdominans finns en stor geografisk spridning. Tyngst väger de södra valkretsarna med Skåne och Blekinge, som har 14 av de 60 namnen på listan. Det avspeglar att partiet traditionellt haft större väljarandel här.

Stockholm-Uppsala har 11 namn och Göteborg med Västra Götaland har 10 namn av de 60 nu presenterade. Norrland har hela 9 namn. Övriga 16 namn kommer från alla andra hörn av riket.

Man kan alltså konstatera att hela landet är representerat, men att storstäderna inte dominerar som i andra partier. Mest överraskande är att norra Sverige har så stor andel av kandidaterna. Eller kanske inte, för den som besökte partiets Landsdagar i november. Där var, de enligt myten så tysta, norrlänningarna överrepresenterade i talarstolen. Här skiljer sig partiets aktiva från väljarkåren, eftersom SD legat under genomsnittet i valresultat i Norrland (utom i Gävleborg och Dalarna). Kan en ändring vara på gång i höstens val?

Mediefokus har hittills handlat om vilka som inte får förnyat förtroende av valberedningen. Så fungera medielogiken. Men det finns objektiva invändningar att göra mot den bilden. Dels har valberedningen endast presenterat 60 namn. Dessa kommer att inleda riksdagsvalsedlarna, men plats 61-72 kommer att fyllas på med regionala namn i varje av landets 29 riksdagsvalkretsar. Det betyder att ytterligare 348 kandidater kan komma att nomineras till valmyndigheten.

Men har plats 61-72 på listorna någon betydelse? Ja, absolut! Det beror på hur svenska folket röstar. Om Sverigedemokraterna får mer än 16 procent av rösterna, vilket allt tyder på idag, kommer flera av de namn som finns på plats 61-72 att bli riksdagsledamöter.

Valkonferensen 16-18 mars kommer att avgöra om man ska anta valberedningens förslag eller göra ändringar. Dessutom har man att hantera platserna 61-72 på 29 olika riksdagsvalsedlar.

Det blir intressant att noggrannare analysera riksdagslistorna när de väl är spikade. Sverigedemokraterna har stort behov av att göra ett munitsiöst arbete i urvalet, eftersom man i tidigare val fått in personer som inte visat sig lämpade. Signalerna inifrån partiet är också att man haft starkt fokus på detta och att de kandidater som till slut nomineras på listorna kommer att vara värdiga representanter, inte bara för partiet utan för svenska folket.