Expressen har granskat vilka som dömts för gruppvåldtäkter under 2016 och 2017 i Sverige. Utfallet är mycket tydligt. Bara en av 43 dömda saknar utländsk bakgrund.

Brottsförebyggande rådet, Brå, för ingen offentlig statistik över skillnader i brottslighet mellan personer födda i Sverige jämfört med personer födda utomlands. Regeringen och justitieminister Morgan Johansson (S) har infört forskningsförbud på området. Den senaste studien i ämnet gjordes 2005.

Därför är det upp till andra, som kvällstidningen Expressen, att samla statistik och utföra granskning av kriminaliteten i Sverige, när regeringen försöker dölja fakta om samhällsutvecklingen.

Expressens genomgång visar att 32 av de 43 dömda männen är utrikes födda. Ytterligare tio är födda i Sverige med en eller båda föräldrarna utrikes födda. En dömd gärningsman är född i Sverige med båda föräldrar också födda i Sverige.

De 43 dömda var i snitt 21 år när de våldtog i grupp. En tredjedel av dem hade tidigare dömts för brott i Sverige.

Milda straff
29 av männen dömdes till fängelse och fick i genomsnitt ett treårigt straff, men då ingår i vissa fall påföljd för annan brottslighet. Tio fick sluten ungdomsvård. Två fick villkorlig dom och samhällstjänst. Två fick ungdomstjänst. Utöver påföljden dömdes 15 till utvisning.

Brå om gruppvåldtäkterna: ”så få”
– Det är klart vanligare bland unga invandrarkillar men det är en försvinnande liten del av alla som begår den här typen av brott. De 43 som dömts kan ställas i relation till de 163.000 personer som sökte asyl i Sverige under rekordåret 2015, säger forskningsrådet Stina Holmberg vid Brå till Expressen.

Också andra invändningar görs mot att se en koppling mellan invandring och gruppvåldtäkter. Trots att mer än 98 procent av gärningsmännen har utländsk bakgrund vill inte professorn vid Rättsmedicinalverket, Niklas Långström, medge ett säkert orsakssamband gällande gruppvåldtäkter och gärningsmän från andra kulturer. Istället ”antyder” forskningen, menar han, att överrepresentationen beror på annat än invandrarbakgrunden i sig.

– Fler personer, fortfarande dock en minoritet av samtliga i invandrargruppen, har riskfaktorer som ökar risken för utagerande oavsett om man är invandrare eller ej. Det handlar exempelvis om antisociala attityder, bristande känsloreglering och kriminella kamrater.

Han menar alltså att fler i invandrargrupperna har högre grad av utagerande mot kvinnor på grund av antisociala attityder och bristande känslokontroll. På vilket sätt detta skulle minska orsakssambandet till andra kulturmönster än det svenska, framstår som oklart.

Drivkraften är mer makt än sexualitet
Expressen leder in intervjun på skillnader i dynamiken mellan gruppvåldtäkter och enskilda våldtäkter.

– Gruppförövare har oftare fyrkantiga och överdrivna manliga dominansbeteenden, nedsatt impulskontroll och antisociala tankesätt. De är dock mindre ofta sexuellt upptagna eller tänder på avvikande sexuella saker än andra sexbrottsförövare, säger Långström.

– Gruppdynamiken är viktig, håller samman gruppen men möjliggör samtidigt allvarliga kränkningar. Ofta finns en pådrivande ledare som kanske går i gång sexuellt på att våldta. Vid våldtäkten uttrycker deltagarna vrede och dominans, offret avhumaniseras och anses inte sällan förtjäna övergreppet. Den deltagare som protesterar riskerar själv att hotas.

Det är ett resonemang som bekräftar att man inom kriminologin gärna vill se gruppvåldtäktsmän också som offer.