Centerpartiets kommunaldagar pågår i helgen. Men partiets sakfrågor kommer i skuggan av taktikspelet, eftersom Annie Lööf givit ologiska svar på regeringsfrågan. Inför helgen har dock flirtandet med S tagit fart. Vad tycker M-ledaren Ulf Kristersson om det?
Centerpartiet vill att allianspartierna ska få egen majoritet. Och i en debattartikel igår skrev Annie Lööf, ”Centerpartiets huvudmotståndare i valet är S och SD.”
Men ingen kommer att få egen majoritet i valet i september. Allt talar för att nuvarande förhållande förblir det parlamentariska läget, alltså 40-40-20 procent för tre block.
Lööfs prat om att både ha S och SD som huvudmotståndare står i strid med verkligheten i ett land med parlamentarism. Hon och de borgerliga måste samarbeta med något av dessa partier för att nå regeringsmakten. När Lööf säger att det kommer att ”bli en extremt turbulent höst”, beror ju det främst på henne.
Det är Annie Lööf som stökar till det genom att utmåla alliansens båda samarbetsalternativ för regeringsuppgörelser så som huvudmotståndare. Väljarna har rätt att veta hur partierna agerar om de inte får egen majoritet. Man kan inte smita in bakom dimridåer.
I debattartikeln hävdar Lööf att ”Centerpartiet ser de problem vi står inför men drabbas inte av hopplöshet … Den inskränkta syn på människor och samhälle som Sverigedemokraterna företräder ska inte ges mera utrymme. Medmänsklighet och en ordnad trygghet står inte i motsättning till varandra, tvärtom är de varandras förutsättning.”
Det betyder att hon vill ha fortsatt stor invandring, och att hon blundar för att det ger än värre påfrestningar på välfärdssystemen. Men hej, det är inga problem! Var optimist! När Lööf får frågan om hon tänker rösta för S-MP-regeringens nya förslag om att ge än fler ensamkommande ny chans till uppehållstillstånd, säger hon att C inte bestämt sig, men att inget hindrar partiet från att avvika från resten av alliansen (som avvisar förslaget).
Att ge en positiv bild av samhällsutvecklingen i valrörelsen ligger i linje med vad Socialdemokraterna, som ansvariga i regeringsställning, önskar höra. Och igår slank det ur Annie Lööf att hon föredrar S som samarbetspartner efter valet.
– Jag går till val för att C och mina allianskollegor ska öka. Vi vill bilda en alliansregering. Behöver en sådan regering ökat stöd finns två alternativ: SD eller över blockgränsen. Vi väljer det senare, säger hon till Aftonbladet.
Därmed står det klart att en röst på Centerpartiet är en röst för fortsatt socialdemokratisk regeringsmedverkan.
Den intressanta frågan är nu om också Moderaterna tänker lägga sig platt för Socialdemokraterna, i ännu en mandatperiod. Vad säger Ulf Kristersson om Centerpartiets solospelande på vänsterns planhalva? Risken är ju stor att Kristerssons ambition att vara statsministerkandidat undergrävs av att de som han tänkt samleva med istället går i säng med rivalen. Kan Moderaterna stilla acceptera Centerpartiets dubbelspel? Och vad betyder Moderaternas politiska löften och förslag, om C vill att en alliansregering ska samarbeta med Socialdemokraterna?
Om Moderaterna inte kan få pli på Centerpartiet, hur ska moderater då kunna få pli på landet?