2   +   2   =  

KOMMENTAR. Den katastrofala polisutredningen av mordet på statsminister Olof Plame har nu malts sönder en gång till av SVT:s Uppdrag granskning. Hovrätten friade Christer Pettersson, och underkände därmed polisarbetet. Men SVT-dokumentären utgår ändå på ett subtilt sätt från att han blev fälld.

Journalistiskt finns en anledning till att grotta en gång till i fallet. Vi är många som ändå utgår ifrån att det troligen var Christer Pettersson som gjorde det, även om domstolen fann att bevisen inte räckte till.

Därför har Uppdrag granskning (SVTplay) riktat in sig på att ifrågasätta hur Christer Pettersson hamnade i utredningen och hur han kunde bli åtalad. Och programmet visar att tvivelaktiga metoder användes av poliser som inte följt regelboken.

De här metoderna är oacceptabla, eller i alla fall oprofessionella. Journalisterna gör stor sak av att polismännen ”lockar” med belöning på 50 miljoner. Som om de förhörda inte skulle vetat det ändå, vilket naturligtvis är trams. Att det utlysts belöning visste varenda svensk vid den här tiden. Men det är oprofessionellt av poliser som håller i förhör att ta upp det.

Att manipulera vittnen är en fullständigt förkastlig metod i en rättsstat. Men vad skulle de vittna om, de personer som UG hävdar har manipuleras i denna mordutredning? Jo, att de sett Christer Pettersson på Sveavägen. Inte att han var mördaren. Det retar mig när journalister slår upp en bisak och gör till huvudsak. Dessa vittnesmål hade inte fällt Pettersson. Det fanns nämligen bara ett vittne nära nog att identifiera mördaren, och det var Lisbet Palme. Hennes vittnesmål ansågs mindre trovärdigt redan i samband med rättegångarna, även om man då inte var lika brysk mot henne som man är nu.

Det enda nya som de två timmarnas granskning ger är att Sigge Cedergren var mer förvirrad än han framställts tidigare. Då fick man bilden av en härdad gängledare, en maffiaboss. Nu framstår han i de förhör SVT granskar som en förvirrad gammal man. Förhören hölls ju dock några år efter mordet.

Visst hade det varit intressant att få veta om de rykten kring relationen Pettersson-Cedergren, som faktiskt är en viktig komponent i att underbygga den ”folkliga domen” mot Christer Pettersson, kan ifrågasättas: var Pettersson i konflikt med Cedergren? Hade Pettersson fått ett grovkalibrigt vapen av Cedergren, det som skulle kunna vara mordvapnet?

En vanlig spekulation är ju att Pettersson i sitt narkotikarus skulle ge sig på Cedergren, som bodde nära biografen Grand, som i kroppsbyggnad liknade Palme och som ofta använde samma sorts pälsmössa som Palme hade på sig mordkvällen. Både Pettersson och Cedergren uppehöll sig ofta i kvarteren kring Tunnelgatan. Pettersson kan alltså ha trott sig skjuta Cedergren, när han sköt Palme.

Christer Pettersson upprepade ofta frågan, ”vad har jag för motiv att döda Palme!?!”, någon som han beundrade. Nej, han hade inget motiv att döda Palme, och det var inte Palme han trodde att han sköt, om det nu var han som avlossade skotten på Sveavägen den 28 februari 1986.

Den allmänna uppfattningen att Pettersson förmodligen dödade Palme grundar sig på andra uppgifter än detaljer kring mordkvällen. Och i den bilden av Pettersson är Sigge Cedergren central, men stämmer den? Något som Uppdrag granskning missar att undersöka. Eller så har man undersökt och funnit att spekulationerna stämmer. Och därmed utelämnat dem eftersom det skulle stärka bilden av Pettersson som misstänkt…

Många, inte minst inom Socialdemokratin, menade länge att om en så viktig person som Olof Palme mördas, ja, då måste det finnas mäktiga intressen bakom mordet. Något sådant logiskt samband finns naturligtvis inte. Palme kan mycket väl ha mördats av en socialt nedgången missbrukare, som tog fel på person.

Jag minns att FBI:s experter på gärningsmannaprofil konstaterade att det sannolikt inte var ett beställningsmord, främst av två skäl: att mördaren sköt bara ett skott i ryggen (och ett skott mot sällskapet, Lisbet Palme) och att mördaren lunkade iväg från mordplatsen. En yrkesmördare hade skjutit flera skott och minst ett i huvudet för att vara säker. Han hade också varit angelägen om att ha garanterad flyktväg, som exempelvis passagerare på motorcykel eller med gevär på behörigt avstånd. Yrkesmördare lunkar inte från ett utfört uppdrag.

Men var denne icke-professionelle mördare Christer Pettersson? Det vet vi inte. Bevisen saknas. Spekulationer kring andra omständigheter gör honom till huvudmisstänkt. Och de omständigheterna rubbar inte Uppdrag gransknings nya genomgång.