KRIMINALITET. Sverige har drabbats hårt de senaste åren av utländska stöldligor som har kunnat härja mer eller mindre fritt när polisen har gått på knä. Nu presenteras ny lagstiftning och hårdare straff för att få bot på den organiserade kriminaliteten. Fler ska utvisas och avtjäna sitt straff i hemlandet är mantrat.
Både regeringen och oppositionen har börjat få upp ögonen för problematiken med stöldligorna som ofta kommer från andra delar av Europa. Ligorna nyttjar den fria rörligheten som Schengenavtalet ger EU-medborgare för att tas sig in och ut ur Sverige utan hinder. Syftet är att stjäla dyrbarheter här och sedan transportera tillbaka stöldgodset till hemländerna där det säljs på den svarta marknaden.
Regeringen vill se att fler av förbrytarna får avtjäna sitt straff i hemländerna. Samtidigt föreslås en hårdare gränsbevakning där tullen och kustbevakningen får fler möjligheter att ingripa mot utförseln av stöldgods. Något som tidigare har saknats i den svenska lagstiftningen. Tullen anser att förändringarna är nödvändiga men att deras arbete kommer bli lidande utan mer resurser. Om att klara situationen säger man följande;
– Då behöver vi resurser i form av uniformerad personal, utredningspersonal för bevis och spårsäkring, dna och fingeravtryck som kan ta hand om de här ärendena, säger Jonas Karlsson, sakkunnig på Tullverket.
Inbrottsstöld
Vidare så diskuteras det nu om införande av en ny brottsrubricering, inbrottsstöld, ska införas. Tanken är att brottsrubriceringen ska utredas tillsammans med hårdare straff för systematisk stöld samt häleri. Det svenska rättssystemet ställs om för att mota nya former av kriminalitet som man inte tidigare har haft erfarenhet av. Det är en kriminell struktur som sprider sig sedan flera nya länder har blivit en del av den fria rörligheten de senaste åren och det är där som stöldligorna huserar. Bland annat nämns Litauen, Polen och Rumänien.
Moderaterna vill att den så kallade ”mängdrabatten” ska slopas för stöldligorna och att fler av brottslingarna ska utvisas i högre grad. Detta speglar det ökade fokuset som lag och ordningsfrågor har fått i den politiska debatten det senaste året.