Försvarsmakten behöver pengar akut

FÖRSVARET. Försvarsmakten behöver ett tillskott på 168 miljarder fram till 2030 för att kunna nå de mål som riksdagen har satt upp. Detta slås nu fast i den statliga materialutredningen som släpptes i veckan. Får man inte pengarna så kommer verksamheten bli lidande.

Det är Ingemar Wahlberg, tidigare kanslichef hos riksdagens försvarsutskott, som står bakom den utredning som släpptes i veckan i vilken han påpekar behovet av flera nya vapensystem för att maximera nyttan av dagens bantade försvar. Utredningen är gjord från nuvarande storlek på försvarsmakten och utgår ifrån att försvarsmaktens numerär inte ökar.

Utredningen presenterar 3 steg där varje steg innebär en kostnadsökning men som också tillför viktiga vapensystem till försvaret. Kostnaderna för att genomföra samtliga 3 steg och på så vis maximera försvarsmaktens möjligheter till att försvara Sveriges gränser beräknas kosta 168 miljarder utöver nuvarande försvarsbudget fram till 2030.

Tidigare synder blir dagens laster
Både borgerligt och socialdemokratiskt ledda regeringar har aktivt skärt ner på försvaret sedan 90-talet. Länge har det funnits kritik mot att man gick för långt i nedskärningarna av försvarsorganisationen men från regeringens håll har man hävdat att försvaret av Sverige inte behövde prioriteras när det inte fanns några hot i vårt närområde. Dock så har Rysslands alltmer aggressiva beteende under de senaste åren raserat den bilden.

Nu visar det sig att viktiga inköp har lagts på hög vilket kommer bli en dyr affär när försvarsmakten åter förväntas fokusera på Sveriges säkerhet och trygghet. Frågan börjar bli akut då alltfler av våra grannländer har valt att påbörja en upprustning medan Sverige har halkat efter.

Samtliga försvarsgrenar behöver nya vapensystem
Flottan, flygvapnet och armén behöver alla ny utrustning samt bättre möjligheter att nyttja den man har. Utredningen förslår att flygvapnet skall kunna fortsätta använda Jas Gripen C/D även när modellen E tas i bruk. Detta för att ge Sverige fler plan att kunna nyttja samtidigt. Vidare så föreslås det att flygvapnet skall inskaffa ny radarspaningsflygplan.

Flottan skulle få fler ubåtar och Visbykorvetterna skulle bestyckas med luftvärn om utredningen fick igenom sina förslag. Till Armén så skulle man tillföra fler artilleripjäser, mer luftvärn samt bland annat en renovering av befintliga stridsvagnar och stridsfordon. Detta är bara några av det förslag som utredningen lyfter fram men som visar på att det finns mycket att göra och tiden börjar bli kort om vi inte vill äventyra Sveriges säkerhet.

Regeringen har ännu inte velat säga hur mycket man är beredda på att satsa på försvarsmakten framöver. Allianspartierna vill att Sverige skall nå upp till Natos krav om 2% av BNP i försvarsbudget framöver. Mest satsar SD som går till val på att vi i framtiden skall uppnå en försvarsbudget på 2,5% av BNP.