Allmänna opinionen har manipulerats av medierna för att godta ett gigantiskt demografiskt experiment. Fake news är bara toppen på isberget. Under ytan finns en ocean av mediala vinklingar, förtiganden och selektering av vilka röster som får komma till tals och vad som får sägas.
”Nej, tiggeriet är inte organiserat” skrev Dagens Nyheter i april 2015, och Aftonbladets Anders Lindberg utnämnde organiserat tiggeri till råttan i pizzan. Och detta är bara ett par av många röster som länge frenetiskt förnekade det som så småningom blev uppenbart för de allra flesta. Rumäner och bulgarer med förtvinade lemmar tar sig knappast på eget bevåg till Göteborg för att tigga i Nordstan.
I december 2017 greps flera personer för människohandel med anknytning till tiggeri i södra Sverige och en norsk dokumentär från förra året visar hur ett nätverk i Bergen tjänar stora pengar på tiggeri och prostitution.
Det var också Dagens Nyheter som i maj 2014 lyfte fram en sällsynt usel forskningsrapport, som visade att Sandviken hade tjänat en halv miljard på invandringen. Detta var alltså före den akuta migrationskrisen och asylförespråkarna försökte överföra sitt tunnelseende på väljarna inför valet. Att detta inte var någon bra publikation har till och med DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i efterhand tillstått, men det hela framhölls av dåvarande ministern Erik Ullenhag som ett exempel på att migration är lönsamt.
Sommaren 2013 gick de flesta större medier i spinn efter att en muslimsk kvinna i Farsta enligt egen utsago hade blivit misshandlad utomhus för att hon var muslim och bar slöja. Politiker och opinionsbildare ställde under stort medialt pådrag till med ett ”hijab-upprop” till stöd för kvinnan, men ingen teknisk bevisning stödde hennes berättelse. Ingen hade sett eller hört något och endast kvinnans DNA hittades på själva slöjan, som skulle ha ryckts av henne. Kvinnan redogjorde kort därefter om ytterligare en attack som inte heller bar trovärdighetens prägel, men då hade hijab-uppropet redan fått internationell uppmärksamhet.
I en ledartext i Dagens Nyheter (!) från juni 2014 redogjordes för hur en brandman från Boden skulle ha berättat om hur han tillsammans med sina kollegor mobbade bort ”en Muhammed” från sin arbetsplats. Det partipolitiska syftet framgick med all önskvärd tydlighet, ingressen förtäljer att ”[v]årt engagemang måste sträcka sig bortom att räkna antalet sverigedemokrater i våra kvarter.”
Men historien visade sig vara ett påhitt, antingen från mannen ifråga, men mer sannolikt från ledarskribenten Golnaz Hashemzadeh. Brandstationen i Boden hade nämligen aldrig haft någon anställd eller praktikant med rötter i Mellanöstern. Inga uppgifter har lagts fram som stödjer att något som liknade storyn i DN:s ledarkolumn hade inträffat.
Till saken hör att vem som helst kan läsa dessa artiklar i efterhand, internet glömmer aldrig.
Och listan kan förstås göras mycket längre, exemplen ovan visar bara några av de värsta övertrampen. Under ytan finns en ocean av vinklingar, förtiganden och selektering av vilka röster som får komma till tals och vad som får sägas.
Skojeriet ligger alltså i öppen dager och tendensen är glasklar. Opinionen har manipulerats att godta ett gigantiskt demografiskt experiment, vars resultat vi nu börjar ana konturerna av.
Medieforskaren Kent Asps undersökning av journalisternas partisympatier från 2012 har några år på nacken nu, men den visade en mycket kraftig slagsida vänsterut, i synnerhet mot Miljöpartiet, bland landets journalister. Att medierapporteringen blivit aningens mer balanserad de senaste åren beror i första hand på att politikens misslyckande inte går att ljuga bort helt och hållet längre, men agendan förblir på många håll densamma.
Till råga på allt har vi fått en debatt om ”fake news”, där exempelvis DN slår sig för bröstet och säger sig vilja motverka spridning av falsk information. Det är riktigt, riktigt absurt.
*
Källor: Nej, tiggeriet är inte organiserat (DN), Tiggeri är råttan i pizzan (Aftonbladet), Tjänar över en halv miljard på invandring (DN), Bär slöja till stöd för muslimska kvinnor (Aftonbladet), En pratglad brandman från Boden (DN).