Efter våldtäktsförsöket: ”Jag är en stark kvinna men detta är en av de mest nedbrytande upplevelser jag haft i hela mitt liv”

VÅLDTÄKTER. Ett par går ut öppet på facebook och berättar om ett våldtäktsförsök som kvinnan utsattes för. Även om Agnieszka klarade sig undan våldtäkt har överfallet satt outplånliga spår i hela familjen. 

”Jag börjar skrika och han slår mig hårt i magen med sin knutna näve flera gånger tills jag faller ner i snön. Jag minns inte om det gjorde ont men jag börjar spy.
Båda killarna tar tag i mina ben och drar mig hjälplöst längre in i skogen, bort från vägen.”

En våldtäktstsunami sveper över Sverige, grova våldtäkter som ofta kan liknas vid våldtäkter i krig. Kvinnor och flickor jagas av grupper av män, som villebråd. Överfallsvåldtäkter och gruppvåldtäkter sker i en sådan omfattning att kvinnor inte kan gå säkra oavsett plats eller tid på dygnet. Förra veckan drogs en kvinna in på en kyrkogård och våldtogs klockan 06.30 på morgonen en vardag.

Överfallen skildras ofta inte i detalj av de som upplever dem. Inte heller de brott där offret faktiskt kommer undan skildras. Därför är denna berättelse unik och inlägget har fått stor spridning.

Kvinnan, Agnieszka, beskriver att hon är på väg hem från affären när två män överfaller henne. Hon reagerar som många kvinnor gör i liknande situationer, hon blir passiv och handlingsförlamad.

”Bara sekunden efteråt hoppar en av dom på mig bakifrån och griper tag i luvan på min jacka och drar in mig i skogen.
Jag blir helt apatisk. Jag reagerar inte alls.
Jag är som en livlös docka och jag förstår inte riktigt vad som händer.

Jag försöker inte fly. Jag analyserar inte situationen.
Likt ett djur på savannen som attackeras av rovdjur låtsas jag vara död.
Det går instinktivt utan att jag tänker på det.

Jag är i vanliga fall en modig kvinna som tar mina fighter men nu gjorde jag absolut ingenting.
Jag kommer att anklaga mig själv i flera månader efteråt för att jag inte gjorde motstånd på en gång.

Rädslan och chocken tog över min kropp och förlamade mig.”

”Inte värd något”
Gärningsmännen som hon uppfattar ha ett arabiskt utseende, och samtalar på arabiska, dunkar hennes huvud i ett träd. Blodet rinner. Våldet är kraftigt.

”De slår mig. Deras händer är överallt och rotar och gräver, de försöker få av mig byxorna.
De har inga bromsar, inga spärrar och jag inser att de inte har någon som helst respekt för mitt liv.
Jag är inte värd någonting i deras ögon!”

Hon upplever att slutet är nära.

”Lika iskall som snön är känslan och tanken jag får: ”dom kommer att döda mig!”

Skriker
Men Agnieszka lyckas få fram ett skrik och gärningsmännen skräms iväg. Så småningom får hon fram telefonen och lyckas ringa på hjälp. Hon når sin man Johan och ambulanspersonal tar henne till sjukhuset.

I förtvivlan har en av hennes döttrar slagit sönder sitt rum.

Familjen i chock
Alla i familjen befinner sig i chock därefter. Mannen Johan berättar:

”Jag går på automatik och instinkt under hela nästföljande vecka.
Gör allt jag kan för att stötta och ta hand om henne.
Hela veckan går innan jag, ensam hemma, bryter ihop i soffan.
Det är då jag för första gången får möjlighet att själv reflektera över det som hänt.
Det är då jag ser mina egna inre bilder, som i en film, hur förövarna dunkar hennes huvud i ett träd. Hur blodet forsar.
Det är då, först då, jag inser att jag kunde ha förlorat henne.
Jag gråter som ett barn.” 

Elva månader
Det tog elva månader innan Agnieszka fick psykologhjälp.
”Min psykolog sa att det beror på att invandrare som kommit hit har förtur för att bearbeta trauman från sina hemländer.
Vem vet, kanske en av mina förövare har fått träffa psykolog före mig.
Killarna har inte hittats ännu men polisen har deras DNA från hudavlagringarna under mina naglar när jag rev dom.

KIllarna kommer att göra det igen och då kanske dom åker dit.”

Rädda
Många svenska kvinnor har förstått att vi inte längre är fredade i vårt eget land. Detta avspeglas i NTU-rapporten, där 30 procent av kvinnorna uppger att de känner sig så otrygga att de tvekar eller avstår från att gå ut i sitt bostadsområde på kvällen. Enligt BRÅ har våldtäktsanmälningarna ökat med hela fjorton procent under 2017 och under en tioårsperiod med 41 procent. Tidigare studier från BRÅ påvisar en kraftig överrepresentation av män från Nordafrika, Mellanöstern och Centralasien vid sexualbrott, som är särskilt markant vid gruppvåldtäkter, överfallsvåldtäkter och våldtäkter av pojkar.