HEDERSBROTT. Den tragiska historien om 12-åriga Alicia som giftes bort med en äldre kusin i Irak har satt ljuset på hur svenska myndigheter sviker hedersutsatta flickor. Men också på hur kusingifte är en ytterligare en destruktiv del av hedersproblematiken. En del som är tabu att prata om.
Mellanösterns hedersproblematik har blivit Sveriges. Vi har fått det i knät ihop med oansvarig massinvandring från dessa kulturer. Svenska myndigheter och politiker har i det längsta värjt sig mot att ens erkänna att hedersproblematiken existerar. Tabufråga efter tabufråga närmar man sig nu motvilligt. Men att närma sig kusinäktenskapen och dess skadliga inverkan verkar fortfarande inte möjligt.
12-åriga Alicias öde har upprört många. Hon hade växt upp i Göteborg men giftes bort till en äldre kusin i Irak, våldtogs med blodiga skador i underlivet till följd och blev gravid med tvillingpojkar som hon födde som 13-åring, på sjukhus i Göteborg. Socialtjänsten visste men agerade inte och Alicia och barnen skickades tillbaka till barnens far i Irak. Till slut lyckade flickan ta sig tillbaka till Sverige, men priset var att lämna kvar barnen i Irak. Nu tio år senare vill fadern komma till Sverige med pojkarna och strax innan har svensk domstol beslutat att ta ifrån den nu 23-åriga kvinnan vårdnaden till förmån för barnafadern.
Detta har väckt starka reaktioner om svenska myndigheters svek mot hedersutsatta flickor i Sverige. “Brottsofferperspektivet lyser med sin frånvaro liksom kunskap om hedersförtryck, skriver Jenny Sonesson på GP.
Tvångsgifte med kusiner
Men ytterligare ett mönster som blir tydligt är att tvångsgifte med kusiner ofta förekommer i kulturer i Mellanöstern. Jenny Sonesson drar slutsatsen att kusingifte är en del av hedersförtrycket. Hon tar exempel från andra kända fall av hedersbrott, bland annat Fadimefallet, som skulle tvingas gifta sig med en kusin.
Nyligen JO-anmäldes även Mönsterås kommun i ett fall där man lät en nyanländ 13-årig flicka stanna hos sin 20-årige make – som dessutom är hennes kusin – och blev gravid.
Undantag eller mönster
I de flesta kulturer finns ett instinktivt motstånd mot ingifte med nära släktingar. I Sverige och flera andra länder är kusingifte lagligt. Historiskt var det vanligt i de högre stånden i Europa i syfte att bevara släktlinjer och arv. Riskerna beror på om kusingiften är undantag eller del av ett mönster, enligt en artikel i Forskning och Framtid (2010).
“Forskare har visat att ärftliga sjukdomar är något vanligare i befolkningsgrupper med hög grad av ingifte, men de understryker också att det är mycket svårt att beräkna de genetiska riskerna vid ett visst kusinäktenskap. Bland annat beror riskerna på om giftermålet är en undantagsföreteelse eller en del av ett samhälleligt mönster.”
Om det i Sverige har blivit del i ett samhälleligt mönster genom en ökande invandrad befolkning, hur hanterar i så fall myndigheterna detta?
Danmark
Även i Danmark är kusinäktenskap en känslig fråga. Men om en utomeuropeisk invandrare har gift sig med en dansk medborgare som är dennes kusin, nekas ofta uppehållstillstånd eftersom äktenskapet då anses arrangerat eller påtvingat, enligt artikeln.
Myndigheter i Danmark har även gett ut en broschyr om att kusinäktenskap kan leda till att barnen blir handikappade, där varnande exempel bär arabiskklingande namn. Man åberopar forskning som visar att risken för medfödda handikapp och sjukdomar är dubbelt så hög i kusinäktenskap och ännu högre om medfödda sjukdomar finns i familjen eller om ingifte förekommit i flera led dessförinnan.
Men i Sverige är detta fortfarande en ickefråga, omgärdad av rädsla och tabu.