När statsminister Stefan Löfven (S) anser att det militära hotet mot Sverige inte har ökat sedan 2015 går han emot försvarsberedningens analys. Öppnar han ännu en konfliktlinje i svensk politik?
Det väckte uppmärksamhet när Löfven på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen gick emot försvarsberedningen. ”Det direkta säkerhetshotet mot Sverige har inte förändrats. Det är fortfarande så att ett direkt militärt angrepp på Sverige är osannolikt”, sa Löfven. Därmed underkände han försvarsberedningen där alla åtta riksdagspartier ingår, och som konstaterat att Sveriges säkerhetspolitiska läge har försämrats. Försvarsberedningen använder därför numera formuleringen ”ett väpnat angrepp på Sverige kan inte uteslutas”.
Stefan Löfven förskönade det svenska säkerhetsläget under sitt tal på Folk och försvar på söndagen, menar flera företrädare för oppositionen.
Skälet till statsministern avviker från försvarsberedningen är att han istället följer sin utrikesminister. Enligt Margot Wallström (S) har försvarsberedningen bara ”flyttat runt meningarna” jämfört med tidigare och saknar en säkerhetspolitisk analys som kan stödja deras ordval. Wallström tycker att den nya formuleringen ger ”ett annorlunda intryck” och betonar att regeringen måste vara noga när man ger anvisningar till ambassaderna.
Det har alltså blossat upp en konflikt om säkerhetspolitiken mellan riksdagen och regeringen. Det är också en konflikt inom Socialdemokratin, eftersom försvarsberedningens ordförande är Björn von Sydow (S), som varit såväl försvarsminister som talman.
Under måndagen kommer partiföreträdare att diskutera framtidens försvarspolitik på Folk och Försvars rikskonferens. Då får vi se hur djup sprickan är om Sveriges situation.
Normalt brukar regeringar utgå från försvarsberedningens bedömningar. Att en liten och svag minoritetsregering som Löfvens nu skulle agera kaxigt och ta strid mot riksdagen är märkligt. Beror det på en annan sakpolitisk hållning eller är det ännu ett utslag av inkompetens och okunnighet?