
Försvarsmakten behöver alla goda krafter
Av Redaktionen
31 januari 2018
Det kommer dåliga vibbar från försvarshögkvarteret. Den populäre generalmajoren Anders Brännström har petats från totalförsvarsavdelningen av överbefälhavaren Micael Bydén. Det är illa när militära ledare inte klarar av att kommunicera sina ståndpunkter mellan varandra.
Anders Brännström är en rak och i ordval burdus general som är mycket populär inom försvaret, just därför att han talar klarspråk. Han har pekat på brister i försvaret genom att jämföra med att skicka ut ett hockeylag på isen utan klubbor.
– Tänk dig ett ishockeylag som ska möta ett vältränat och rutinerat lag i en viktig match. Några spelare i laget har utrustning av mycket god kvalitet och har tränat tillsammans. Övriga spelare har spelat ishockey i varierande omfattning. Några spelare saknar skyddsutrustning och klubbdräkt medan andra inte har någon ishockeyklubba. För några spelare är läget så allvarligt att de saknar såväl skridskor som ishockeyklubba. Kan matchen sluta på mer än ett sätt?
Denna kritik har ju inte riktats mot ÖB, utan mot politikens ovilja att finansiera försvarsmakten.
Att Brännström därför blir fråntagen ett av flera uppdrag får mig att misstänka att den rödgröna regeringen uttryckt sitt missnöje med Brännström till ÖB. För att ha en fungerande relation mellan försvarsmaktens ledning och regeringen kan ÖB Micael Bydén kommit fram till att han behöver markera att försvarsmakten inte överprövar regeringens och riksdagens beslut. Om politiker framfört missnöje med Brännström, är det ju ett lätt drag att gå dem till mötes genom att ta av Brännström hans uppdrag på totalförsvarsavdelningen.
Om det är så, blir det också mer begripligt när man läser ÖB:s dunkla kommentar till petningen: ”Laget före jaget”. Brännström kan ha retat upp försvarsminister Peter Hultqvist och statsminister Stefan Löfven, som uppfattat att han gått längre i sin kritik än vad ÖB varit beredd att göra.
Men varför blev Brännström överraskad av beskedet om petningen? Om ÖB Micael Bydén gjort bedömningen att Brännström inte kan ha ett så centralt uppdrag om han retar upp politikerna, borde han ju sagt det till Brännström och förklarat varför han inte kan agera så på den posten.
Jag har svårt att tro att Brännström inte skulle tagit ett sådant besked som en god officer och då inte sagt att han blev förvånad över petningen.
Ett fegt ledarskap plågar stora delar av det svenska samhället. Mycken förtvivlan och dålig stämning beror på att chefer inte är vuxna uppgiften att vara ledare. Man klarar inte av att tala klartext till underlydande och i tid kommunicera vad som är acceptabelt och inte. Istället sitter man på sitt rum med stängd dörr och sparkar folk från deras uppdrag.
Det smärtar att denna brist på ledarskap också finns inom försvarsmakten. Det blir ju rent löjeväckande när ÖB i sin kommentar skriver att han vill ha ”en öppen debatt och fri diskussion runt om i organisationen”. Detta sagt dagen efter han petat den mest frispråkige officeren. Snacka om dubbla budskap. Resultatet blir ju bara mer förvirring. Mer missmod. Sämre framtidshopp. Splittring och motsättningar. Allt det vi ser överallt i politiskt finansierade sektorer.
Detta i en tid då försvaret borde ställa in sig på att tagga upp. Besparingar och nedskärningar är över. Även om man inte får så mycket som behövs, så ökar ändå resurserna till försvaret. Dessa resurser borde man ta omhand i en anda av framtidsoptimism. Men genom dåligt ledarskap, riskerar allt att gå om intet. För pengar är bara ett medel. För att de ska ge effekt måste pengar omsättas i materiel och verksamhet av ett manskap som känner för och tror på uppgiften. Undergrävs moralen, spelar pengar ingen roll.
*
Se mer: SvD i Här är debattartikeln som kan ha fått generalen petad, DN i Sveriges armé chanslös, Försvarsmakten i ÖB: Laget före jaget – en del av den militära professionen