ASYL. De senaste månaderna har antalet asylsökande från Georgien fördubblats. Enligt Migrationsverket är det en följd av att Georgien i mars 2017 fick visumfrihet inom EU. Samtidigt dignar polisen under bördan av utländska stöldligor – från bland annat Georgien.

Under de senaste månaderna har det skett en markant ökning av asylsökande från Georgien till Sverige. Under oktober, november och december 2017 ansökte 400 georgier om asyl i Sverige vilket är en fördubbling jämfört med samma månader 2016. Samma trend finns i Tyskland och Schweiz. Förklaringen är enligt Migrationsverket att georgier fick rätt att resa in i EU utan visum med början i mars 2017.

Migrationsverket tror att många stannar tre månader utan visum och därefter lämnar in en asylansökan för att kunna vara kvar i Sverige. De flesta georgier saknar dock helt asylskäl. Av de som sökte asyl 2017 i Sverige fick ingen stanna.

– De tillhör ju en grupp som kan ha mer en ekonomisk grund, att man söker asyl för att kunna uppehålla sig längre i ett land, säger Kristoffer Eriksson, omvärldsanalytiker på Migrationsverket.

Snabbspår
Även om man på förhand vet detta kan georgierna lämna in sin asylansökan och gå igenom processen. Migrationsverket har ett snabbspår för de ansökningar som anses vara uppenbart ogrundade.

– Just den här gruppen har sist jag tittade på handläggningstiden så var det 71 dagar för att få ett beslut, säger Kristoffer Eriksson.

Stöldligor plundrar
Att EU underlättar för georgier att komma in i EU sammanfaller med att svenska polisen kämpar med att få bukt med kriminella utländska ligor. Varje år stjäl dessa ligor för miljarder kronor i Sverige, enligt polisens nationella operativa avdelning, NOA.

Enligt NOAs kartläggning handlar det framför allt om organiserade grupperingar från Litauen, Polen, Rumänien och Georgien. Man tror att ligorna ligger bakom nästan alla bildelsstölder i Sverige, en stor del av villainbrotten samt stölderna av jordbruksmaskiner. Under 2016 genomfördes 3333 bildelsstölder i Sverige vilket var en ökning med 73 procent jämfört med året innan.

– De har under en längre tid etablerat sig i Sverige. Till en början kom de i enskilda bilar och stal arbetsverktyg och begick mindre stölder. Under tiden har de vuxit sig starkare och övergått till mer avancerade stölder, exempelvis lyxbilar och lyxbildelar, säger Ville Paloheim på NOAs underrättelseenhet.

Välplanerat
Enligt NOA är stölderna rena beställningsjobb där tjuvar åker in i landet enbart för att stjäla, arbetar intensivt under ett par veckor, under välplanerade räder. Stöldgodset göms ett tag och forslas sedan ut ur landet av legala transportföretag.

Polisen har spårat  stöldgods till Litauen, där en och samma stad tar emot de flesta jordbruksmaskiner, en annan tar emot bildelarna. Stöldgodset exporteras sedan vidare österut.

Bra omsättning
NOA har inte stort hopp om att kunna stoppa ligorna de närmaste åren.

– Det här är fattiga länder och det är klart att det finns de som tar sin chans att köpa billiga bildelar, traktorer och jordbruksmaskiner. Vi tror det kommer finnas en bra omsättning av stöldgods även framöver om vi inte lyckas komma åt det här på något sätt, säger Ville Paloheimo.

Sannolikheten är stor att stöldligor utnyttjar möjligheterna som visumfriheten ger liksom möjligheten att söka asyl.

Läs även Plundring av svensk landsbygd pågår