Islam har som ideologi ett mycket starkare grepp om sina följare. Vi andra kan inte jämföra oss med muslimer då de står under ett väldigt tryck från koranens läror. Vad skulle det innebära om en tredjedel av befolkningen i Sverige i framtiden följer islams läror?

Det finns skäl att vara varsam med att utpeka specifika gruppers negativa påverkan, tex avseende; kriminalitet, attityder till kvinnor, benägenhet att arbeta, gå i skolan, lära sig svenska, anpassa sig till ”den svenska modellen” etc. Den som ger sig in på sådan minerad mark blir med automatik anklagad för rasism, islamofobi eller liknande.

Frågan om islam är tabubelagd i Sverige och det trots att vi väl känner till vad den kräver av sina anhängare enligt koranen, haditherna och sin statsideologi. Det mesta av vad islam stadgar går stick i stäv med våra kristna värderingar och vår syn på hur ett demokratiskt samhälle skall organiseras.

Vad vårt etablissemang inte tycks förstå är att islam är en ideologi som har ett mycket starkare grepp om sina anhängare än de flesta andra religioner eller rörelser. I vårt sekulariserade land tycks finnas en uppfattning bland politiker och media att religion inte spelar någon avgörande roll. Men vi kan inte jämföra oss med muslimer då de står under ett väldigt tryck från koranens läror och imamerna i moskéerna.

Vi har inga problem med att ta avstånd från fascistiska ideologier då de strider emot våra värderingar. Hitler och hans nazistiska anhang ville utrota judarna och Stalin lät mörda tiotals miljoner människor i sitt eget land av de mest skiftande skäl. Allt sedan Israel bildades 1948 har ett antal muslimska stater i flera omgångar haft ambitionen att utrota staten Israel. Muslimska regimer stöttar i dag terrorstämplade rörelser som har motsvarande sinistra ambitioner. Men här tiger det svenska politiska och mediala etablissemanget still.

I dag finns det omkring 800.000 muslimer i Sverige. Enligt en prognos av tankesmedjan Pew Research kommer 14 procent av Europas befolkning år 2050 att vara muslimer, såvida muslimsk invandring fortsätter i den takt som gällde under 2016. För Sveriges del är motsvarande prognos 30 %! Inget annat europeiskt land hamnar så högt. Prognoser skall tas med en nypa salt men siffrornas storlek bör ändå leda till eftertanke.

Den icke-muslimska befolkningen i Europa minskar och blir allt äldre beroende på att kvinnorna föder så få barn. Afrikas befolkning på i dagsläget 1,2 miljarder beräknas fördubblas till 2,5 miljarder 2050.

Enligt en läckt hemligstämplad tysk regeringsrapport väntar sex miljoner människor runt Medelhavet på att få komma till Europa. Trycket på Europa kommer snarast att öka under de kommande åren och då kan vi dra slutsatsen, ceteris paribus, att Sverige inte kommer att skonas. Om inga drastiska åtgärder vidtas kommer trycket på vårt s.k. välfärdssystem att bli så stort att en ren krasch är det mest troliga scenariot.

För Sverige gäller att av de muslimer som söker asyl här får ca 1/3 avslag. Dock får vi räkna med att en majoritet av de som fått avslag stannar kvar illegalt i landet. Vi har tappat kontrollen och ingen vet exakt hur många som befinner sig här olagligt. Och detta mörkertal kommer att stiga. Vad detta innebär i form av kriminalitet mm är uppenbart för varje sunt tänkande person.

I Sverige grasserar den grova brottsligheten i form av bland annat skjutningar och gruppvåldtäkter. Jag säger inte att samtliga dessa brott begås av muslimer men en ofarlig gissning är att muslimer till stor del ligger bakom denna brottslighet. Gruppvåldtäkter begångna av västerländska kristna män är ytterst ovanliga liksom vad gäller personer med asiatiskt ursprung. Till dessa våldsbrott skall läggas det vi kallar hedersvåld som är kulturellt och religiöst betingat.

Det finns en spridd uppfattning att religiösa och kulturella abnormiteter minskar med den andra generationens muslimska invandrare. Dock är det så att muslimska ungdomar i förorterna är mer religiösa än sina föräldrar. I merendels Saudifinansierade moskéer predikas ortodox Islam. Med hård social kontroll och wahhabistisk propaganda är det uppenbara syftet att skapa en enhetlig front mot den kristna majoritetskulturen vilket man är på väg att lyckas med.

Svenska politiker talar ofta om behovet av integration men vad som de facto sker är vad man skulle kunna kalla desintegration. Grupper ställs mot grupper och det är just denna utveckling som förfäktas av vänstern och som naturligtvis är förödande för ett samhälle.

Naiviteten avseende hedersvåld är inget nytt. Redan år 2000 skrev de dåvarande socialdemokratiska ministrarna Mona Sahlin och Margareta Winberg ett debattinlägg i DN; ”Det finns ingen statistik som säger oss att våldet mot unga kvinnor är kulturellt betingat. Det handlar i stället om mäns våld mot kvinnor. Vi får aldrig acceptera talet om hedersmord”. Det är ju en fullständigt horribel inställning men som tyvärr omfattas av vänstern ännu i dag.

Tyvärr har denna inställning, liksom genustramset, tillåtits infiltrera våra lärosäten. Runa i Baianstovy, lektor i socialt arbetet vid Örebro Universitet, har utkommit med en ”lärobok”; ”Heder, hedersrelaterat våld, förtryck och socialt arbete”. Hon är kritisk till att socialtjänsten i sitt arbete i första hand ser till barnens bästa och anser att socialtjänstens omsorg om barnen endast är ett sätt att ”upphäva vårdnadshavarnas grundlagsfästa rättigheter”. Författaren försvarar alltså föräldrarna, de som enligt vår civilisations uppfattning har ansvaret för barnen, och därmed indirekt hedersvåldet. Den hedersmördade Fadime Sahindal avfärdas nedlåtande som ”ikonen”. Fadime skyddades av socialdemokraten Nalin Pekgul som senare fick respass från partiet för sin realistiska syn på Islam.

Organisationer som arbetar mot hedersvåld och kvinnokränkningar, bland andra Khatoon och GAPF, mer eller mindre negligeras av vänsteraktivister som får ett starkare inflytande inom utbildningsområdet och kulturinstitutionerna. Med sådana inbilska knäppgökar på våra lärosäten är ju inte hoppet stort att hedersvåldet skall tas på allvar.

Av ren självbevarelsedrift borde en oberoende utredning av experter, osmittade av politisk korrekthet, tillsättas som tänker till kring vad det skulle innebära om en tredjedel av befolkningen i Sverige följer islams läror. Årets valrörelse måste fokusera på denna möjliga utveckling. Kanske är det landets största ödesfråga på sikt?