SKOLAN. När 17-åriga gymnasieeleven Emelie utmanar islam hamnar hon i en farlig situation. Kontakter i den dolda hierarki som har vuxit fram visar sig bli avgörande. Detta är tredje delen i artikelserien ”Den svenska skolan”.
När Samtiden träffar Emelie har det gått några år sedan hon gick ur gymnasiet. Hon gick industriprogrammet i en invandrardominerad stad, i en klass med nästan bara invandrarkillar.
– Många gymmade, de var biffiga och dominanta, väldigt macho.
En dag var plötsligt Emelies nya mobiltelefon borta. Hon hade haft den i jackfickan på lektionen hela tiden, så det var uppenbart att någon av klasskamraterna hade tagit den. Hon var förtvivlad och sa till lärarna och senare på en rast berättade hon för en kompis i kafeterian. Kompisen råkade känna en viktig person i den muslimska hierarkin, som också satt där. Det var en lite äldre kille, som läste upp sina betyg på IV-programmet.
– Hon berättade för killen och han tyckte synd om mig och sa: ”Jag ska se vad jag kan göra”.
Efter några samtal visste den muslimske killen exakt var telefonen fanns och skulle ta med Emelie dit för att hämta den.
– Han sa att jag skulle få tillbaka den om jag lovade att inte göra polisanmälan.
Emelie fick åka med till andra änden av staden.
– Vi åkte högst upp i ett hyreshus och där under en golvplanka på vinden låg min mobil, i en låda precis lagom stor för att rymma den. De hade redan tagit bort och klippt chippet.
Påverka elever
Något år senare hade Emelie bytt skola och klass. Hon hade blivit politiskt intresserad och var kritisk till invandringspolitiken och islam.
– Jag minns första gången jag insåg hur mycket vi påverkades att tycka på ett visst sätt i skolan.
En dag kom en organisation för mångkultur på besök. De ställde frågor om värderingar och eleverna fick ställa sig upp vid ja och nej-svar.
– När frågan var “Respekterar du alla kulturer?” såg jag bara framför mig alla kvinnor som könstympas och tänkte – nej.
Alla ställde sig upp utom Emelie.
– En av ledarna vände sig till mig: “Du sitter ner, varför det?” Jag sa att jag tänkte på omskärelse, det kan jag inte respektera.
Då ändrade han sig, höll med och sa att det egentligen var en kuggfråga.
– Det var då det blev tydligt för mig hur vi elever skulle uppfostras, i att alla är lika mycket värda och så.
Inget om sharia
Emelie reflekterar även över hur islam framställs i läroböckerna.
– Det står inte om sharia i någon lärobok. Nämner de det så är det bara “Guds lag” eller något annat neutralt.
Det var valtider och ungdomsförbunden stod regelbundet i skolkafeterian och pratade med eleverna. Emelie var ofta där och diskuterade hett och intensivt, särskilt hållningen till islam, där hon kritiserade både SSU och MUF.
– Det gick så långt att när jag närmade mig MUFs bord skickade de fram en person för att mota bort mig och hålla kvar mig en bit ifrån. De tyckte jag var jättejobbig för de hade inga bra svar på mina frågor.
Dålig stämning om islam
Vid ett SSU-besök blev det dålig stämning när diskussionen återigen handlade om islam. SSU-tjejen blev riktigt arg på Emelie och vägrade svara på frågor.
På väg därifrån såg Emelie, som också var rejält uppretad, att några muslimska killar iakttog henne. De hade hört hennes kritik mot islam.
– Jag sa: ”Jag ser att ni stirrar, var det något ni ville eller?”
– Du ska inte prata om sånt som du inte förstår. Du har ju aldrig ens läst Koranen, svarade en av dem..
Emelie fortsatte argumentera.
– Jag tänkte inte låta mig trampas på. De ville tysta mig men vi har faktiskt yttrandefrihet, varför skulle jag inte få säga vad jag tycker i mitt eget land?
Tre gånger så många
Emelies pojkvän övertalade henne efter ett tag att gå därifrån och de gick ut och tog lite luft. När de kom tillbaka in i kafeterian hade skaran av muslimska killar tredubblats och flera strömmade till. De bredde ut sig framför henne och försökte tvinga henne till reträtt om islam.
Men Emelie fortsatte stå på sig.
– Jag var hela tiden överlägsen i argumentionen. Jag kunde diskutera sunnan, haditherna, tafsiren och Koranen på en mycket högre nivå än vad de klarade av.
Hålla käft
En av de mest aktiva killarna började tröttna.
– Han sa till mig att hålla käft och att jag borde sluta skolan och sådant. Sedan sa han: “Ser du den där väggen? Den ska du springa in i”.
Situationen blev hotfull.
– Men jag kunde inte vara tyst även om jag var rädd och visste att det var farligt. Det var som om jag var tvungen att stå upp för mig själv, för mitt land och för alla svenskar som inte vågar säga något.
Arga killar skrek
Lärare och skolpersonal syntes inte till, men Emelies pojkvän och två klasskamrater stod nära henne som livvakter utan att delta i diskussionen. Till slut mer eller mindre drog pojkvännen in henne i klasskorridoren.
Emelie hörde hur de arga killarna skrek efter henne.
– Det sista jag hörde var någon som skrek ”Jag knullar ditt jävla Sverige”. Jag hade hållit mig saklig ända dit men då släppte allt och jag skrek tillbaka “Jag knullar eran jävla koranjävel”.
Kastade sig efter
– Jag såg hur de kastade sig in i korridoren efter mig, alla samtidigt. Plötsligt var det tre fyra lärare där som inte hade synts till tidigare. De hade stått och avvaktat på avstånd men såg sig väl nu tvungna att ingripa.
Killarna stoppades.
– En av lärarna sa senare att jag inte skulle varit så provocerande. Jag svarade “Varför säger du inte något till de killarna? De var 20 stycken mot en ensam tjej”.
Slagit sönder
Efteråt kom insikten och skräcken.
– Jag är helt övertygad om att de skulle ha slagit mig sönder och samman på plats i industrikorridoren, om inte lärarna kommit till vår räddning. De killar som försvarade mig hade inte haft någon chans heller.
Säkerhetssituation efter det var fortsatt kritisk. Men även den här gången räddades Emelie av kontakter, som hon inte förstått betydelsen av. Genom en kompis hade hon lärt känna en muslimsk man, lite över 20 år, som verkade vara en sorts ledare och kriminell.
– Vi hade inte hörts på ett halvår men nu kom ett sms: “Emelie, vad fan har du gjort” och att han ville träffa mig.
Vanhedrat
Under samtalet gjorde han klart att det stora misstaget var att Emelie hade vanhedrat Koranen – grovt.
– “Det var det som verkligen ställde till med problem, det andra hade du koll på”, sa han. De hade märkt att jag inte var en vanlig okunnig svenne och visste vad jag pratade om.
Ångerfull
Emelie höll en ångerfull låg profil.
– Han sa “Jag ska göra vad jag kan för dig”. Men det intressanta var att han gav mig rätt i det jag sagt om islam. De visste att jag visste att det jag sagt om islam var sant.
Rädd varje dag
Efter det var Emelie rädd varje dag i skolan men vägrade låta det hindra henne.
– Jag missade inte en enda lektion som jag hade med de som varit med. Vi utbytte flera gånger blickar men ingenting hände.
– Jag såg hatet i deras ögon och jag vet att jag hade tur, säger Emelie.
*
Läs de andra delarna i Samtidens artikelserie:
Den svenska skolan 1 – ”Överallt demonstrerade de utländska killarna sin makt”
Den svenska skolan 2 – ”Kriminella och klanledare är redan innanför väggarna”
samt Dick Erixons ledare ”Haveriet i svenska skolan är bara början”