2   +   10   =  

ISLAM. Säpo ser inte att islamisk radikalisering i Sverige minskar. Förra året uppgavs att det finns omkring 2 000 våldsbejakande islamistiska extremister i landet. Barnombudsmannen har fått i uppgift att undersöka hur de unga radikaliseras och redovisar en rapport.

Förra året återvände ett tiotal till Sverige från terroranslutning hos IS. Säpochefen Anders Thornberg hävdar att Säpo vet vad återvändarna gör, liksom de personer som finns kvar i krigsområdena och som varit aktiva i IS.

– Är de inte bedömda som farliga så kan man lämna över det till polisen som kan delge sociala myndigheter, säger Thornberg.

Men han ser det som ett stort problem att tillväxten av våldsbejakande islamister inte stannar av inom Sverige, även om inte alla betraktas som hot.

Djupintervjuer
Barnombudsmannen, BO, har sökt svar på varför barn radikaliseras genom att djupintervjua 28 killar och 27 tjejer i åldern 12-25 år. De unga har antingen själva lämnat Sverige för att ansluta sig till en terrorgrupp eller känner någon som har gjort det. Eller så bor de i ett område där många har rest till en terrorgrupp.

BOs slutsats är att hopplöshet, kriminalitet och våld är orsaken.

– Att leva med våld och kriminalitet är definitvt grundorsaker. Men även utanförskap, rasism, bristen på framtidstro och hur det ser ut i den egna familjen är orsaker till att barn och unga kan radikaliseras, säger vikarierande BO Anna Karin Hildingson Boqvist till SVT.

Kanske nyckeln ligger just där, i den egna familjen. Dessa svåra familjeförhållandena förklaras inte. Inte heller vilken roll islam spelar i sammanhanget. Inte heller nämns att det handlar om unga med utländsk bakgrund, i det som redovisats i media. Det är synd om arbetslösa lågutbildade svenska killar i glömda bruksorter också. Men de åker inte ner för att mörda och våldta i Syrien.

Vill bort
Anna Karin Hildingson Boqvist igen:

– Det handlar inte om drömmen att dö för en Gud utan snarare om en desperation som grundar sig i att de vill bort från den verklighet de lever i till varje pris.

Enligt rapporten beskriver ett av barnen:

“Många barn sitter hemma och har inte några vänner. Så går man in på på nätet och ser någon video, propagandavideo. De visar glada bilder från Syrien och Irak och så tänker man “jag har inga vänner här i Sverige” men där får jag allt. Såklart man åker ner. För här i Sverige har man ingenting.”

Brutala videor
Ingenting? Verkligen? Och propagandavideorna visar kanske inte så mycket glad gemenskap som mord och brutala övergrepp. Men BO har suttit och lyssnat och nickat, till synes okritiskt.

Rädslan för att gå utanför åsiktskorridoren och titta på hur det verkligen ser ut gör att det mesta som etablissemanget gör missar målet. Var är islam i allt detta? Det handlar trots allt om islamisk terrorism och fundamentalism. Inte ett ord berör man det som i alla fall måste inrymmas i huvudkärnan. Utan islam skulle inte en enda ung människa åka till terror, precis så som det är för de svenska unga killarna och tjejerna.

Fel på samhället
BO tar precis som de ansvariga politikerna och tjänstemännen perspektivet att det är fel på majoritetssamhället. “Barnen vill ha plattformar med vuxna så att de kan prata med om sin situation”, enligt BO och att barnen i rapporten uppger att ”varken skolan, socialtjänsten eller imamen lyssnar på dem”.

– De här barnens liv prägas av våld och vi tar det inte på allvar, sager BO och uppmanar socialtjänst och skolor att göra mer. Nu fattas bara att rikspolischefen återigen säger “hjälp oss, hjälp oss” och att det är ett Tillsammansprojekt.