Allt fler brott kommer att bli ouppklarade i framtiden eftersom polisen har en oduglig ledning. Genom sin inkompetens bryter rikspolischef Dan Eliasson sönder ordningsmakten. Det resulterar i så undermåligt polisarbete att det förklarar varför gärningsmän bakom den grova gruppvåldtäkten i Fittja går fria.

Många ropar på strängare lagar och straff. Men det är meningslös om polisarbetet är odugligt. Efter gruppvåldtäkten i Fittja utförde polisen teknisk undersökning i fel trappuppgång. Först efter 10 månader förstod man att man varit på fel plats. Det tog ett år efter våldtäkten innan misstänkta gärningsmän häktades.

I en rättsstat kan inte brottsutredningar skötas slafsigt, slarvigt och senfärdigt. Då går de skyldiga fria. Risken för att oskyldiga döms blir stor.

Det är därför domstolen friat de åtalade. Bevisen fanns inte där.

Den som varit det minsta involverad i rättsskipning vet att våldsbrott med en hel grupp gärningsmän inblandade, är ytterst komplicerad att utreda. Vem har gjort vad? Därför måste utredningsarbetet skötas noggrant och systematiskt.

Jag har som nämndeman dömt i gängslagsmål. Det är oerhört centralt att polisen kan bevisa vilka handlingar som utförts och av vem. Detta eftersom ingen inblandad avger ett vittnesmål som liknar den andres. Det är som om var och en varit med om helt olika händelser. Eller, om polisen är långsam, kan gängen inbördes tala sig samman om vad man säger har hänt.

Våldtäkten i Fittja komplicerades ytterligare av att inga oberoende vittnen trätt fram, brottsoffret var ensamt och dessutom missbrukare.

För en kompetent polisorganisation hade man alltså, direkt från start, vetat att detta blir en tuff uppgift att utreda och att man därför måste lägga extra kraft på den. Hade vi haft en polisorganisation som fungerar hade man sett till att snabbt och med stora resurser gå till botten med händelseförloppet. Risken är annars – och det visste alla från början! – att gärningsmännen går fria.

Varför då? Jo, utöver att det är ett gäng inblandat har brottsoffret så som missbrukare i regel låg trovärdighet. Enda målet är att få tag i drogen man behöver. Allt annat kommer i andra hand. När de misstänkta till slut förhörs av polisen hävdar de att hon bytte samlag mot att få droger. Det hade saknat all trovärdighet om det handlat om en skötsam kvinna. Men med en missbrukare smyger sig en viss oklarhet in.

Det borde gjort att polisen varit än mer energisk i att effektivt och snabbt utreda fallet. Det blev tvärtom.

Ingen lagskärpning i världen hade kunnat ge den utsatta kvinnan rätt, så länge vi har det inkompetenta ledarskapet och den desillusionerade polisorganisation vi har i Sverige.

Så hur vänder vi utvecklingen? Hur kan moralen i poliskåren vändas så att man känner stolthet över det viktiga, ja, helt avgörande arbete man utför för det demokratiska samhället och rättsstaten? Hur skapar vi effektivitet, energi och det jävlar-anamma som krävs inom polisen för att samhället ska kunna kämpa ner buset, den organiserade brottsligheten och skapa ett tryggare miljöer?

Svaret är enkelt. Den politiska ledningen måste bytas ut i valet. Nya makthavare kan sedan byta ut polisledningen och som chefer och arbetsledare sätta in kompetent folk med stor erfarenhet och med förtroende inom polisorganisationen.

Låt oss se till att göra det i september 2018!