Julklappstips är på sin plats inför vår största högtid. Här ger idéhistorikern Lars F Eklund några, som handlar om hårda paket i bokform och som rör de stora frågorna kring vår civilisation.
Julen närmar sig med stormsteg. Jo, det gör den. Och ju närmre vi kommer, desto snabbare kommer tiden att gå. Hög tid alltså att börja fundera över vad som skall finnas i tomtens säck. En del önskar, andra tar det säkra före det osäkra och ser till att själva fylla säcken.
Och det skall ju vara hårda paket. Då kan det vara bra med några tips på läsvärda böcker att önska och skänka för läsning under ledigheten. Så här följer några sådana.
Först ut är Darío Fernández-Morera med The Myth of the Andalusian Paradise (ISI Books, 2016). Under lång tid har bilden av det muslimska styret i Spanien under medeltiden dominerats av en berättelse som beskrivit en period och miljö av kulturell blomstring och tolerans, som ställts i bjärt kontrast mot vad man menat gällt i resten av Europa.
Fernández–Moreras bok är här ett nödvändigt korrektiv och en verklig ögonöppnare. Genom en djupdykning i såväl arkivmaterial som i arkeologiska fynd visar han hur perioden tvärtom präglades av våld och systematiskt förtryck.
Boken skildrar både den muslimska erövringens våldsamhet och det efterföljande styret , med fokus på vad det betydde för kristna, judar och kvinnor. Inte minst intressant är hans blottläggning av hur den falskt positiva bilden av det muslimska Andalusien inte bara är en produkt av politisk korrekthet inom journalistik och politik, utan hur även själva forskarvärlden bidragit till falsarier och desinformation. Ett väldokumenterat exempel på hur ”fake history ” med medias hjälp kan bli populärvetenskaplig sanning och politisk dogm.
Efter dessa historiska perspektiv kan det vara intressant att ta del av Dr. Sebastian Borka i Defeating Jihad (Regnery, 2016). I boken försöker Borka formulera en strategi för hur den fria världen långsiktigt skall kunna besegra den islamistiska jihadismen. Han pekar på betydelsen av att inte se problemet blott i termer av en generisk ”extemism” utan understryker jihadismens djupa rötter i islams läror och historia.
Det handlar om en konflikt mellan idéer, mellan livssåskådningar. Innan detta klart inses och erkänns kan ingen framgångsrik strategi utformas, menar Borka.
Efter dessa böcker om problem som drabbat västvärlden utifrån, i någon mening, så följer vi upp med ett par om problem vi skapat själva. Den första är Ryszard Legutko med The Demon in Democracy (Encounter Books, 2016).
Under många år tillhörde Legutko de som kämpade mot kommuniststyret i hemlandet Polen. Några år efter demokratisering och EU-medlemskap märkte han något egendomligt. Tidigare kommunistfunktionärer hade klart lättare för att anpassa sig till EU:s och liberalismens strukturer än vad de tidigare frihetskämparna hade!
Han började då analysera likheter mellan det gamla Sovjetsystemet och EU:s byråkrati och beslutsprocesser. Denna bok handlar om vad han hittade.
På andra sidan Atlanten har James Kalb i The Tyranny of Liberalism (ISI Books, 2009) gjort en liknande analys av den typ av liberalism vars förtreträdare alltid anser sig veta bättre än vanligt folk. En liberalism som ser familjer, kyrkor, traditioner och vanligt folks erfarenheter som fiender snarare än tillgångar. Detta är en bok där man sida efter sida utbrister: Precis så är det! Mitt i prick! Tillsammans ger dessa böcker en klar bild av den hegemoniska liberalismen.
En uppmärksammad effekt av denna liberalism är dess oförmåga att hantera samhällsproblem som inte riktigt syns genom dess eget raster och därför behandlas som om de inte fanns.
Ett bra exempel ges av Raheem Kassam i No Go Zones (Regnery, 2017). I boken jämför Kassam ”utsatta områden” i olika europeiska länder, liksom hur valhänt de hanterats – i de fall där man alls medgett att de existerar!
Perspektiven vidgas av Douglas Murray i The Strange Death of Europe (Bloomsbury 2017) till Europas generella problem med migration, islamisering , mångkultur och bristande politiskt ansvarstagande. En panorering av journalistisk snarare än vetenskaplig karaktär, men icke desto mindre mycket läsvärd.
Den förvirring, samt den intellektuella och moraliska kollaps, som ovanstående böcker handlar om har att göra med att Västvärlden övergett flera av de fundament som tidigare var dess styrka. Ett exempel rör rättsstaten och de mänskliga rättigheterna, som få torde förneka hör till den västerländska civilisationens viktigaste element. Det märkliga är, att i en tid när det talas mer om rättigheter än någonsin tidigare och snart sagt varje önskemål beskrivs som en mänsklig rättighet, så har förmågan att ge en förnuftsmässig förklaring till vad de mänskliga rättigheterna är och bygger på urgröpts å det grövsta.
Detta behandlas av John Lawrence Hill i After the Natural Law (Ignatius, 2016). Hill observerar att Västerlandet tidigare vilade på en bestämd uppfattning om människans natur, naturlig rättvisa och naturliga rättigheter som fast grund för rättsstat och lagstiftning.
I detalj redogör han för denna uppfattnings framväxt i klassiskt och kristet tänkande samt hur den i den moderna tiden alltmer monterats ned av mer och mer befängda teorier, tills den rena nihilismen gör entré. Många har nog lagt märkte till hur våra högre domstolar – i Sverige, Europa och USA – allt oftare avger domslut som verkar, tja, absurda. Hills bok ger en god förståelse för hur detta kommer sig – och den mödosamma väg som måste vandras för att åstadkomma en förbättring.
En annan viktig ledtråd till den kris vi befinner oss i återfinnes i The Victory of Reason (Random House 2006) av Rodney Stark. Han ställer frågan: Hur kommer det sig att Västerlandet under historien uppvisat sådana framsteg vad avser mänsklig frihet, vetenskap, ekonomisk utveckling med mera, medan en sådan utveckling inte ägt rum i andra betydande kulturer såsom den kinesiska och inom islam ?
Stark inte bara påstår utan lägger också fram starka argument för att detta har med kristendomen att göra. Den kristna läran om Gud som förnuftet självt och människan – skapad i Guds avbild – som förnuftsvarelse, har enligt Stark varit helt avgörande för Västerlandets civilisation, vilket har visar på område efter område. Säkert kommer hans belysande av den kristna systematiska teologins betydelse för vetenskapernas framväxt vara en ögonöppnare för många.
Hans resonemang i den delen kan med fördel kombineras med en riktig klassiker på området, Stanley L. Jaki i The Savior of Science (Eerdmans, 2000).
Vi går alltså mot jul. Må det därför vara tillåtet att avslutningsvis föreslå ett par böcker om det födelsedagsbarn vars dag vi snart kommer att fira.
Den första är en riktigt klassisk bok om Jesus Kristus med nästan 100 år på nacken, The Everlasting Man (Angelico Press, 2013) av Gilbert K. Chesterton, som fortfarande ger fantastiska insikter i vilken betydelse bokens huvudperson haft för Västerlandet och mänskligheten som helhet.
Allra sist ut en pinfärsk bok som borde bli utmärkt helgläsning för var och en som känner att man kanske kommit lite på drift från det kristna arvet och måste dra ett strå till motverkandet av den religiösa analfabetismen i vårt fädernesland, Thomas Joseph White i The Light of Christ (CUA Press, 2017).
Det finns andra produkter av samma typ. Så brukar SVT:s medarbetare tvinga sig att säga, när någon gäst i studion i strid med reklamreglerna råkat nämna ett specifikt varumärke. Detsamma gäller här. Detta är mina julklappstips. Det finns andra.
Den observante har noterat att samtliga titlar är på engelska. Jag önskar att jag hade anledning att be om ursäkt för det, men tyvärr är det helt enkelt en funktion av hur mycket viktig litteratur som aldrig översätts och publiceras i den svenska ankdammen, där utgivningskorridoren ibland verkar smalare än till och med åsiktskorridoren.
Man får glädja sig åt att de åtminstone kan beställas på utrikiska. Det är ju inte överallt där ens det är möjligt.
Lars F Eklund