DEMOGRAFI. Sverige har ökat befolkningen med en miljon på 13 år till följd av invandring. Och väntas öka med ytterligare en miljon på bara sju år. – Vi har haft och kommer fortsatt att få en ohållbar befolkningsutveckling, menar Karl Beijbom, ledarskribent och bokförläggare.
Sverige har återigen kris i befolkningsfrågan, skriver Karl Beijbom i en ledare i VLT och drar parallellen till 30-talets kris, när det föddes för få barn.
– I Sverige på 2000-talet är problemet det motsatta. Sveriges befolkning ökar för snabbt. Det tog bara 13 år – från 2004 till 2017 – för Sverige att gå från 9 miljoner invånare till 10 miljoner invånare, i huvudsak genom invandring.
Detta sker dessutom helt utan konsekvensanalys.
Folkhemmet
Under 30-talets kris med hög arbetslöshet och fattigdom hade Sverige de lägsta födelsetalen i västvärlden. Makarna Myrdal varnade för sänkt standard och sänkt produktivitet och regeringen började stötta barnfamiljer, bygga ut folkhemmet och befolkningen ökade.
Idag växer Sverige snabbare än något annat land i Europa men samhällsutvecklingen släpar efter befolkningsutvecklingen. Istället för integration bildas segregerade områden med gängkriminalitet, skjutningar och attacker mot blåljuspersonal. Jobb och bostäder saknas.
Inga analyser
Beijbom pekar på frånvaro av analyser.
– Vid alla stora politiska beslut måste målkonflikter analyseras och konsekvensanalyser genomföras. Detta för att det skall finnas ett allsidigt beslutsunderlag.
Ekonomiska konsekvenser
Kritiken underbyggs av Riksrevisionens granskning av de 26 propositioner som olika regeringar lämnade till riksdagen mellan 2014-2015, gällande människors rätt att söka asyl i Sverige.
– I samtliga fall saknades trovärdiga analyser av hur propositionerna skulle påverka antalet asylsökande, vilka de ekonomiska konsekvenserna skulle bli och hur människor och myndigheter, kommuner och landsting, skulle påverkas.
Underskattat miljarder
Samtliga långtidsprognoser på det migrationspolitiska området mellan åren 2004 och 2015 har underskattat statens utgifter, enligt Riksrevisionen. På senare år har underskattningen varit flera miljarder om året. Endast tre av 26 propositioner har försökt att analysera konsekvenserna för kommuner och landsting.
Vältrar över kostnader
Beijbom tar även upp att staten i dag vältrar över kostnaderna för integrationen på kommunerna, utan att ekonomiskt fullt ut ersätta dem. Detta för en migrationspolitik som staten bestämt.
Bristerna på konsekvensanalys och målkonfliktanalys har lett till skriande brist på bland annat poliser, behöriga lärare, socialsekreterare, barnmorskor och SFI-lärare och att Sverige har minst antal poliser och minst antal sjukhusbäddar per capita i hela EU, menar Beijbom.
Kommer öka mer
Befolkningen kommer att öka med ytterligare en miljon inom bara sju åtta år, enligt SCB. Också detta huvudsakligen genom fortsatt invandring och anhöriginvandring.
– Eftersom vi inte klarade av en samhällsutveckling som gick hand i hand med befolkningsutvecklingen då vi blev en miljon fler under 13 år – hur kommer bristen på arbete och bostäder, kompetensbristen inom välfärden, bristen på vårdplatser, bristen på skolor att se ut när vi är en miljon fler i Sverige inom bara sju, åtta år? Hur ser den konsekvensanalysen ut?
Inom områden som miljö och energi är det självklart att tala om behovet av hållbar utveckling. Det borde man också göra inom området befolkningsutveckling, menar Beijbom.